Etiska överväganden saknas i styrdokument för pandemin

Rapporten från Institutet för framtidsstudier bygger på en studie av de policydokument som ska styra hälso- och sjukvård samt äldreomsorgen inom kommuner och regioner.

Studien visar att det etiska innehållet i lagstadgade etiska mål och principer har fått en liten betydelse i styrdokumenten, och ibland har saknats helt.

– Att etiken har en så svag ställning och inte uttrycks tydligt tyder på att de ansvariga antingen tar etiken för given, eller inte tycker att den är viktig, säger Erica Falkenström, organisationsforskare vid Institutet för framtidsstudier och rapportförfattare till Altinget.

”Konsekvenser”

Erica Falkenström inskärper att det samtidigt finns mängder av vårdpersonal som trots avsaknad av styrdokumentens prioriteringar tar ”ett enormt etiskt ansvar och svarar mot de etiska principerna som vi har i samhället”.

– Men det här stärker tidigare forskningsresultat av etikens svaga ställning i styrning av vården. Det är allvarligt och får med stor sannolikhet konsekvenser för vårdverksamheten.

Spara resurser

Enligt svensk lag ska all offentligt finansierad vård ges efter behov, med respekt för individens värdighet och på lika villkor.

Det är oerhört viktigt att inom vården hålla levande vad de etiska målen och principerna handlar om och vad det är som står på spel.

Men Erica Falkenströms studie visar att i flera fall saknas omsorgsetiska principer och förhållningssätt helt.

– Effekten blir att man inte uppmärksammar innebörden av de etiska målen och principerna. Risken är att fokus hamnar mer på uppdraget än på de sjuka, utsatta människor som vården är till för, säger hon.

”Otäck utveckling”

Erica Falkenström framhåller att det parallellt pratas mycket om att spara resurser och öka effektivitet.

– Styrningen behöver bygga på etiska principer som främjar vårdens verksamheter och syften. Utan de etiska riktlinjerna kan vi få en väldigt otäck utveckling, säger hon.

Dokument innan pandemin

I styrdokument från Folkhälsomyndigheten som fanns innan pandemin används en del etiska begrepp, exempelvis respekt för alla människors lika värde och enskildas integritet, vård efter behov och solidaritet.

Erica Falkenström skriver i rapporten:

”Men eftersom redogörelser av de etiska begreppens innebörd som regel saknades så finns en risk för att de abstrakta begreppen inte ger tillräcklig förståelse, tyngd och praktisk vägledning.”

Dokument under pandemi

De styrdokument som kommit under pandemin innehåller enligt Erica Falkenström nästan inga lagstadgade etiska mål alls och eventuella värdekonflikter nämns inte. Om de styrdokument som kommit från Folkhälsomyndigheten skriver hon:

”Flera av policydokumenten är tekniska och konkreta till sin karaktär och rörde frågor om smittskydd, basala hygienrutiner och användning av personlig skyddsutrustning.”

”Subjektiva behov”

Erica Falkenström menar att det i styrdokumenten finns en betoning på, och många tydliga formuleringar kring, kostnadseffektivitet och nyttomaximering. Men formuleringar om människovärdet är få. Hon skriver:

”Det stod inget om subjektivt upplevda behov vid livets slut, inget om människan som social och existentiell varelse.”

– Det är oerhört viktigt att inom vården hålla levande vad de etiska målen och principerna handlar om och vad det är som står på spel, säger hon.