Dystert läge för trafiksäkerhetsmål

Under ett antal år har antalet omkomna i vägtrafiken legat relativt still. Långt fler insatser behövs för att nå 2030-målen, menar ansvariga sektorsmyndigheter.

Trafiksäkerhetsåtgärderna behöver stärkas om uttalade etappmål ska kunna nås, konstaterar expertmyndigheterna.<br>
Trafiksäkerhetsåtgärderna behöver stärkas om uttalade etappmål ska kunna nås, konstaterar expertmyndigheterna.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Jacob Hederos

Trenden mot att nå halveringsmålet av antalet förolyckade i trafiken fortsätter att vara dyster, då den tidigare nedåtgående trenden legat relativt still de senaste åren.

Vissa ljusa tecken ses dock i vissa trafikslag, när Transportstyrelsen presenterar förra årets preliminära statistik. Bland annat sticker luftfarten ut med noll förolyckade tillsammans med yrkessjöfarten.

– Där hamnade vi på nollnivå under 2023, vilket är roligt att konstatera. Där vill jag gärna tro att det beror på att vi har en svensk kvalitetssjöfart som är modern i ett stort antal avseenden, där man arbetar med system för att exempelvis förebygga olyckor, säger Transportstyrelsens generaldirektör Jonas Bjelfvenstam. 

Det är vägarna och järnvägen som står för flest dödsfall i trafiken. Bara den senaste veckan har Trafikverket i inriktningsunderlaget tryckt på att insatserna behöver utökas kraftigt.

På järnvägssidan lyfts bland annat det självmordsförebyggande arbetet fram. Trafikverket trycker på ett stort antal åtgärder vad gäller vägtrafiken, där 232 omkom och 1 792 blev allvarligt skadade förra året.

Mitträcken lyfts särskilt

Framför allt lyfts vikten om ytterligare mitträckesseparering fram, och det är också den åtgärd som Transportstyrelsens generaldirektör instämmer i.

– Mittseparering har erfarenhetsmässigt varit en otroligt stor framgång när det gäller arbetet för trafiksäkerhet. Det är en effektiv, och dessutom förhållandevis billig insats som gjorts på svenska vägar. Så det är klart att insatser på infrastrukturen alltid är en lösning när man pratar trafiksäkerhet, men den måste ställas mot effektiviteten och kostnaden för den, säger Bjelfvenstam till Altinget och trycker på att även säkrare fordon framöver kommer att bidra ytterligare positivt till trenden.

Foto: Johan Nilsson/TT samt Tillväxtverket
Mittseparering och andra större infrastrukturåtgärder, likt 2+1-vägar, har samtidigt som de är effektiva också en relativt hög kostnad, vilket Trafikverket också konstaterar i sitt underlag, som överlag visar på ett ansträngt finansiellt läge.

– Ja, det blir samtidigt ganska dyrt, säger Trafikverkets överdirektör Francisca Ramsberg till Altinget.

Går att göra mer på beteendesidan

Ramsberg, likt Bjelfvenstam och VTI:s generaldirektör Tomas Svensson, trycker därför alla på att det kan göras mer på beteendesidan, där Sverige redan varit framgångsrika, enligt Bjelfvenstam.

Foto: Hossein Salmanzadeh / TT
– Jag skulle ändå säga att det sätt som vi använt och arbetat med i Sverige, där ett stort antal organisationer och myndigheter engagerat och varit bärare av trafikbudskapen, och också gjort åtaganden som man sedan genomfört, har varit framgångsrikt, säger Bjelfvenstam till Altinget och fortsätter:

– Jag tänker då inte minst på yrkestrafiken, med taxi och åkerinäringen och annat, som behöver föregå med ett gott exempel. Däremot, är jag inte alltid lika säker på att regleringar av nya och omfattande slag är det allra bästa att möta åtgärder med.

Tomas Svensson fortsätter:

– Ett kostnadseffektivt sätt skulle vara en större grad av regelefterlevnad, att man håller hastighetsgränsen exempelvis.

Mål nås inte

Del i nollvisionen

Det har funnits etappmål för trafiksäkerhet väg mellan åren 2008 och 2020 som uppnåddes och därefter satte regeringen ett nytt etappmål till
2030 som gäller för alla trafikslag.

I februari 2020 beslutade Regeringen om ett nytt etappmål, där antalet omkomna i vägtrafiken ska halveras till år 2030, och allvarligt skadade ska minska med minst 25 procent. Utgångsvärden är medelvärden av utfallen år 2017–2019.

I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030.

”Antalet omkomna till följd av trafikolyckor inom vägtrafiken, sjöfarten
respektive luftfarten ska halveras till år 2030. Antalet omkomna inom bantrafiken
ska halveras till år 2030. Antalet allvarligt skadade inom respektive trafikslag ska
till år 2030 minska med minst 25 procent.”

Ur Trafikverkets kommunikation

Samtidigt konstaterar de tre myndigheterna att utvecklingen mot att nå de uttalade etapptrafiksäkerhetsmålen är dyster. I vissa sammanhang ser utvecklingen till och med ut att förvärras.

– Vi har ju en hel del indikationer på att beteendesituationen ute i vägtransportsystemet är på väg åt fel håll. Vi jobbar exempelvis väldigt mycket med projekt kring ”säkra vägarbetet”, och det har blivit en riktig problemhärd, där beteendena mot de som arbetar i trafiken försämrats, säger Tomas Svensson till Altinget.

Med tanke på det dystra läget relativt etappmålen, behöver andra verktyg tas till relativt de vi har idag?

– Det här beteendet i trafiken börjar tidigt, och då behöver man ha med sig frivilligorganisationer och näring på andra sätt för att få genomslag för det, säger Transportstyrelsens Jonas Bjelfvenstam.

Tomas Svensson på VTI fyller i:

– VTI har exempelvis arbetat mycket med förarutbildningen, så att man får med de här perspektiven från början. 

Men när ni konstaterar att vi inte kan nå målen, hur ska medborgaren se på detta?

Foto: VTI
– Ja, men samtidigt har fortfarande Sverige en väldigt god trafiksituation, generellt sett. Det är väl bara norrmännen som är ännu bättre. Så vi är i en god situation, och det gäller nu att vidmakthålla förstås, på alla möjliga sätt, svarar Tomas Svensson.

– Men vi är också ett av de länder som backar, lite grann, internationellt sätt. Ett antal länder går nu kraftigt framåt, i en positiv riktning. Men sett över en längre period, och det är inte en så lång period, så har ändå situationen i Sverige blivit ännu bättre, säger Jonas Bjelfvenstam.

Norska trafikkameror

En åtgärd som för första gången lyfts i Trafikverkets inriktningsunderlag, är en satsning på att kopiera den ”norska” modellen för fartkameror. Där räknas snittider ut mellan trafikkamerorna och ligger sedan till grund för fortkörningsböter.

Trafikverket pekar på att de så kallade ”sträck”-kamerorna potentiellt kan ge en fördubblad samhällsekonomisk trafiksäkerhetsnytta relativt ”punkt”-kamerorna, och förespråkar att Polisen och Trafikverket ska få ett regeringsuppdrag för att påskynda utvecklingen.

Tomas Svensson, vars myndighet undersökt frågan tidigare, ser att det kan vara en väg framåt.

– Det har ju visat sig rätt effektivt tidigare. 

Nämnda personer

Tomas Svensson

Generaldirektör Statens väg- och transportforskningsinstitut
Doktor i nationalekonomi (Linköpings uni., 1998)

Jonas Bjelfvenstam

Generaldirektör Transportstyrelsen
jur.kand (Stockholms uni. 1987)

Francisca Ramsberg

Överdirektör Trafikverket, särskild utredare kollektiv arbetslöshetsförsäkring
fil. kand. nationalekonomi (Uppsala uni. 1995)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024