Dystert läge för trafiksäkerhetsmål

Går att göra mer på beteendesidan

Ramsberg, likt Bjelfvenstam och VTI:s generaldirektör Tomas Svensson, trycker därför alla på att det kan göras mer på beteendesidan, där Sverige redan varit framgångsrika, enligt Bjelfvenstam.

– Jag skulle ändå säga att det sätt som vi använt och arbetat med i Sverige, där ett stort antal organisationer och myndigheter engagerat och varit bärare av trafikbudskapen, och också gjort åtaganden som man sedan genomfört, har varit framgångsrikt, säger Bjelfvenstam till Altinget och fortsätter:

– Jag tänker då inte minst på yrkestrafiken, med taxi och åkerinäringen och annat, som behöver föregå med ett gott exempel. Däremot, är jag inte alltid lika säker på att regleringar av nya och omfattande slag är det allra bästa att möta åtgärder med.

Tomas Svensson fortsätter:

– Ett kostnadseffektivt sätt skulle vara en större grad av regelefterlevnad, att man håller hastighetsgränsen exempelvis.

Mål nås inte

Samtidigt konstaterar de tre myndigheterna att utvecklingen mot att nå de uttalade etapptrafiksäkerhetsmålen är dyster. I vissa sammanhang ser utvecklingen till och med ut att förvärras.

– Vi har ju en hel del indikationer på att beteendesituationen ute i vägtransportsystemet är på väg åt fel håll. Vi jobbar exempelvis väldigt mycket med projekt kring ”säkra vägarbetet”, och det har blivit en riktig problemhärd, där beteendena mot de som arbetar i trafiken försämrats, säger Tomas Svensson till Altinget.

Med tanke på det dystra läget relativt etappmålen, behöver andra verktyg tas till relativt de vi har idag?

– Det här beteendet i trafiken börjar tidigt, och då behöver man ha med sig frivilligorganisationer och näring på andra sätt för att få genomslag för det, säger Transportstyrelsens Jonas Bjelfvenstam.

Tomas Svensson på VTI fyller i:

– VTI har exempelvis arbetat mycket med förarutbildningen, så att man får med de här perspektiven från början. 

Men när ni konstaterar att vi inte kan nå målen, hur ska medborgaren se på detta?

– Ja, men samtidigt har fortfarande Sverige en väldigt god trafiksituation, generellt sett. Det är väl bara norrmännen som är ännu bättre. Så vi är i en god situation, och det gäller nu att vidmakthålla förstås, på alla möjliga sätt, svarar Tomas Svensson.

– Men vi är också ett av de länder som backar, lite grann, internationellt sätt. Ett antal länder går nu kraftigt framåt, i en positiv riktning. Men sett över en längre period, och det är inte en så lång period, så har ändå situationen i Sverige blivit ännu bättre, säger Jonas Bjelfvenstam.

Norska trafikkameror

En åtgärd som för första gången lyfts i Trafikverkets inriktningsunderlag, är en satsning på att kopiera den ”norska” modellen för fartkameror. Där räknas snittider ut mellan trafikkamerorna och ligger sedan till grund för fortkörningsböter.

Trafikverket pekar på att de så kallade ”sträck”-kamerorna potentiellt kan ge en fördubblad samhällsekonomisk trafiksäkerhetsnytta relativt ”punkt”-kamerorna, och förespråkar att Polisen och Trafikverket ska få ett regeringsuppdrag för att påskynda utvecklingen.

Tomas Svensson, vars myndighet undersökt frågan tidigare, ser att det kan vara en väg framåt.

– Det har ju visat sig rätt effektivt tidigare.