Digital bemanning kan lösa läkarbristen på glesbygden

Regionerna har under lång tid brottats med ökande kostnader för inhyrd vårdpersonal, inte minst inom primärvården som länge lidit brist på specialister i allmänmedicin och resurser. Det har resulterat i en bristande tillgänglighet, sämre kontinuitet och undermålig arbetsmiljö. Och ökande hyrläkarkostnader.

”Krävs nytänkande”

Vårdgarantin inom primärvården är svår att leva upp till. I snitt får 80 procent en medicinsk bedömning av kvalificerad vårdpersonal inom tre dagar. I vissa regioner endast 54 procent. Inhyrd vårdpersonal kan vara en bra kortsiktig lösning vid toppar och tillfälligt personalbortfall, men föder i längden nya problem. På många vård- och hälsocentraler är läkarbristen konstant och det är inte ovanligt med 50 procents vakanser, vilket kraftigt påverkar möjligheterna att bedriva en välfungerande verksamhet.

Trots ett målmedvetet arbete från landets regioner och Sveriges kommuner och regioner (SKR), ökad digitalisering och andra åtgärder, så kvarstår problemet. Det har lagts fram många goda initiativ, nu senast en påbörjad regiongemensam upphandling, men man kommer inte åt roten till problemet: att det finns för få specialister i allmänmedicin generellt och specifikt svårigheten att hitta allmänläkare som kan tänkas ta fasta tjänster där bristen är som störst.

För att möta dessa utmaningar; klara en hållbar bemanning, förbättra arbetsmiljön och göra vården mer kostnadseffektiv, krävs nytänkande.

Digital bemanning

Pandemin har gett en rejäl skjuts åt digitaliseringen och det finns ett stort sug efter digital kontakt som komplement och alternativ till det fysiska mötet. Användandet av digitala vårdkonsultationer blir alltmer omfattande i takt med att allt fler litar på tjänsterna, märker hur väl de fungerar och att de skapar nytta.

Att avlasta vårdens hårt prövade medarbetare med digital bemanning skulle kunna vara ett sätt att möta den bemanningsproblematik som många verksamheter står inför till sommaren.

En väg framåt, som skulle möta medborgarnas krav på en mer tillgänglig primärvård och kraftigt minska hyrläkarkostnaderna, är ett nytt sätt att se på bemanning, där teknikutvecklingen ger nya möjligheter för vårdleverans. I stället för att tänka att vi behöver ”hyra en läkare” som sätter sig på tåget och arbetar här i två månader, så kan man upphandla en tjänst: digital bemanning.

En upphandling skulle kunna se ut på olika sätt och anpassas efter behov, till exempel löpande samarbete, digital jour på kvällar, nätter och helger eller punktinsatser för att beta av patienter i kö som går att behandla digitalt.

Avlasta vårdens medarbetare

Många vårdmöten kan i dag hanteras digitalt och läkaren behöver inte fysiskt befinna sig på samma plats, eller i samma region, som patienten. Om det finns tillgängliga läkare i exempelvis Malmö, Nykvarn eller Borås men inte på vårdcentralen i glesbygden, kan efterfrågan på personal med ett platsoberoende och flexibelt bemanningsstöd tillgodoses digitalt över hela landet, till en betydligt lägre kostnad än fysisk hyrpersonal.

Att avlasta vårdens hårt prövade medarbetare med digital bemanning skulle kunna vara ett sätt att möta den bemanningsproblematik som många verksamheter står inför till sommaren.

”Komplettera utvecklingen”

Den digitala vården ersätter inte den fysiska, men kan rätt använd och integrerad med den fysiska vården bidra till att trygga invånarnas behov av hälso- och sjukvård. Genom att upphandla digital vård skulle lättakuta fall och vissa delar av kronikervården kunna hanteras digitalt, vilket skulle medföra ökad kontinuitet, mer tid för vårdmötet och ett minskat behov av hyrläkare.

Samtidigt behöver regionerna själva öka sitt digitala erbjudande och det är med stor glädje vi följer alla de digitala framsteg som nu görs över hela landet. Men att komplettera den utvecklingen med att upphandla digitala vårdtjänster skulle enkelt uttryckt ge regionerna nätläkarkrafter; ökad tillgänglighet, förbättrad arbetsmiljö och stärkt effektivitet i vården.