Den gröna omställningen sker inte på Södermalm

Sverige har under flera år varit ett land som gått före i den gröna omställningen. Företagen driver på omställningen och har ofta en världsledande position när det gäller klimatsmarta lösningar. Hybrit-projektet med fossilfritt stål är ett exempel på en verksamhet där Sverige går före och där vi på sikt kommer att skapa många jobb.

För några år sedan var uppslutningen kring den gröna omställningen stor i alla delar av samhället. Så är dock inte längre fallet.

Det finns egentligen ingen motsättning mellan den gröna omställningen och framtidens jobb. De jobb som fasas ut på grund av negativ miljöpåverkan ersätts i hög grad av nya jobb. Det är dessutom nästan alltid så att de nya jobben befinner sig högre upp i värdekedjan och är mer kvalificerade än de som försvinner.

För några år sedan var uppslutningen kring den gröna omställningen stor i alla delar av samhället. Så är dock inte längre fallet. Inför valet 2022 debatterades priset på bensin och diesel ”vid pump”. Partier lovade snabba och stora sänkningar av bränslepriserna. Det skulle ske med hjälp av lägre moms, kraftigt sänkt reduktionsplikt och sänkt skatt på drivmedel. Som en konsekvens av detta har nu den svenska regeringen slagit in på en väg som gör att Sverige inte längre kommer att uppnå de klimatmål som vi själva har satt upp.

Detta kommer att kosta på flera sätt. Först och främst för klimatet. Det kommer också att kosta för Sverige som kommer att behöva böta till EU genom att exempelvis behöva köpa dyra utsläppsrättigheter. Men framför allt kommer det att kosta i form av att vi tappar den för näringslivet viktiga tätpositionen i klimatomställningen.

Javisst. Ingen vill betala dyrt för bensin och diesel. Samtidigt vet vi att väldigt många är oroade över klimatförändringarna.

Sju av tio tror på fler jobb

Futurion har i samarbete med Som-institutet vid Göteborgs universitet mätt svenska folkets syn på den gröna omställningen och om den kommer att leda till flera jobb eller inte. Hela 70 procent av svenskarna tror att den kommer att leda till fler jobb.

Det finns en bild av att det främst är yngre kvinnor och storstadsbor som är positiva till den gröna omställningen, en slags ”Gretageneration”. Som-undersökningen visar dock att så inte är fallet. Den positiva inställningen återfinns i själva verket i alla grupper och skillnaderna mellan stad och land är mycket små. Det finns alltså inga skäl till att göra avsteg  från den gröna omställningen av hänsyn till landsbygden. Därmed inte sagt att det inte kan behövas andra insatser för att stötta de landsändar som av olika skäl har utmaningar.

Omställningen sker inte på Södermalm

I realiteten är det inte på Södermalm som den gröna omställningen sker och där vi ser dess positiva effekter. Det är framförallt på orter som Skellefteå, Skövde och Smedjebacken som de nya jobben skapas. Företag runt om i landet efterlyser klimatsatsningar, bland annat i form av vindkraft, och politikens roll är central för att hantera nyindustrialiseringens utmaningar.

Den gröna omställningen är viktig inte bara för miljöns skull, utan också för att skapa nya, kvalificerade arbetstillfällen för kommande generationer. Men för att kunna dra nytta av den gröna omställningen som en tillväxtmotor behöver vi satsa på att utveckla kompetens inom hållbarhet och cirkulär ekonomi. Som-undersökningen visar tydligt att det att svenska folket har höga förväntningar på den gröna omställningen, som företag och på regeringen nu måste leva upp till.