Dags att göra upp med den stressrelaterade ohälsan

Stressrelaterad psykisk ohälsa är en folksjukdom som orsakar stort lidande för de drabbade och stora kostnader för samhället. Och problemen ökar. Mellan 2019 och 2023 steg sjukfrånvaron orsakad av stress med närmare 30 procent, visar nya siffror från Försäkringskassan. Kunskapen om hur stressrelaterad ohälsa kan förebyggas finns, men det saknas politiskt ledarskap och en gemensam kraftsamling.

 Stressrelaterad psykisk ohälsa är idag den främsta orsaken till längre sjukfrånvaro.

Sättet vi arbetar på förändras. I en nyutgiven rapport konstaterar Försäkringskassan att vår alltmer tjänstefokuserade ekonomi förskjuter sjukfrånvaron från ryggont till psykiska diagnoser. Stressrelaterad psykisk ohälsa är idag den främsta orsaken till längre sjukfrånvaro.

Den står för mer än hälften av alla längre sjukskrivningar.

Stora samhällskostnader 

Den stressrelaterade ohälsan drabbar inte bara enskilda personer, utan också samhället i stort. Kostnaderna är enorma. Enligt en OECD-rapport från 2018 uppgår kostnaden för den samlade psykiska ohälsan till uppemot 270 miljarder kronor per år med 2021 års BNP, bara i Sverige. Framför allt är det personer i samhällsbärande kontaktyrken som drabbas, till exempel anställda i vården och skolan. Växande krav och minskade resurser är en giftig kombination som främst drabbar kvinnodominerade yrken. Kvinnor utgör 79 procent av de som är frånvarande från arbetet på grund av stressrelaterade diagnoser. Stressrelaterad ohälsa är inte bara ett kostsamt samhällsproblem och en förödande folksjukdom – det är också ett jämställdhetsproblem.

Hjärnfonden har pekat på problemen länge. 2020 engagerade vår kampanj Stresslarmet nästan 17 000 personer som tillsammans larmade om att deras situation var ohållbar. Vi tog också fram 20 reformförslag i en vitbok som baseras på forskning och rundabordssamtal med experter.

Tre förslag av avgörande betydelse 

Vårt krav på flexibla sjukskrivningar, som underlättar för sjukskrivna att under en övergångsperiod arbeta på deltid eller distans, till dess hälsan tillåter heltidsarbete, har blivit verklighet. Och flera av de andra förslagen är föremål för politisk diskussion. Men det räcker inte. De stressrelaterade sjukskrivningarna fortsätter att öka. Enligt Försäkringskassan ökade sjukfrånvaron på grund av stressrelaterade diagnoser med 29 procent mellan juni 2019 och juni 2023.

Det finns starkt forskningsstöd för hur stressrelaterad ohälsa kan förebyggas. Nu är det hög tid att våra folkvalda agerar. Vi vill särskilt lyfta tre förslag från vår vitbok som vi bedömer är av avgörande betydelse.

1. Nationellt expertråd. Regeringen bör skapa ett expertråd kring psykisk ohälsa där stressrelaterad psykisk ohälsa är en del. Rådet ska stödja Regeringskansliets arbete.
2. Kriskommission. Tillsätt en nationell kriskommission, som varje år gör grundliga genomlysningar av några av de mest utsatta yrkesgrupperna, och som åläggs presentera ett åtgärdsprogram med ett tydligt ansvarsutkrävande.
3. Straff för dåliga arbetsförhållanden. Skärp möjligheterna att utkräva ansvar av arbetsgivare som bryter mot lagar och regler och inte säkerställer bra arbetsförhållanden. Det behövs en översyn av reglerna kring arbetsmiljöbrott och att förslagen om sanktionsavgifter genomförs i enlighet med de förslag som presenteras i den statliga utredningen Steg framåt, med arbetsmiljön i fokus.

Ingenting tyder på att den stressrelaterade psykiska ohälsan kommer att minska av sig själv – tvärtom. Problemen berör oss alla, oavsett om vi är politiker, arbetsgivare eller arbetstagare, eller bara brinner för ett hjärnmedvetet Sverige. Låt 2024 vara året då vi tillsammans bryter trenden och gör upp med orsakerna till den stressrelaterad psykisk ohälsan, och allt det lidande den medför.