Analys av 
Sanna Rayman

Coronakommissionens insyn borde vara en hygienfaktor för regeringen

Coronakommissionen vill ta del av anteckningar som rör Regeringskansliets pandemihantering, men får nej. Insyn borde vara en huvudprioritering för regeringen, både för att den själv tillsatt utredningen och för att Riksarkivet uttalat begär av alla myndigheter att bevara mer, även anteckningar och liknande.

Placeholder image
Coronakommissionens Mats Melin får inte ut de handlingar han önskar. Foto: Christine Olsson/TT

Enligt Dagens Medicin ”bråkas det rejält” mellan Regeringskansliet och Coronakommissionen om vilka handlingar som den senare ska få ta del av. 

Bland annat handlar det om ”krishanteringskansliets minnesanteckningar från tunga möten mellan berörda statssekreterare”. Även andra uppgifter, som till exempel loggböcker och annan dokumentation har kommissionen nekats att få ta del av, skriver tidningen, som även har talat med yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, som menar att Regeringskansliets nekande är bekymmersamt. 

– Rent generellt så är kommissionen tillsatt för att gå till botten med hur pandemihanteringen gått till. Och då är det ju en förutsättning att man får tillgång till alla handlingar om hur den har skötts, säger han. 

Nog vet regeringskansliet vikten av dokumentation 

Frågan om hur covid-epidemin kommer att avläsas och beskrivas i framtiden, när den inte är ett skeende vi lever i, är fortfarande en öppen fråga. Opinionen och debatten kring allt som har skett omkring oss har krängt våldsamt genom de gångna pandemiåren. Det innebär att bedömningar om vad som varit rätt och fel kan komma att ändras och det innebär också att vikten av att bevara och dokumentera blir enorm, för att inte förloppets helhet ska falla i glömska.

Insyn och transparens är, för att tala pandemispråk, en hygienfaktor – och den här hanteringen tarvar både tvål och handsprit.  

Detta är alltid viktigt, men i synnerhet när det handlar om att lära av stora krisartade händelser. Det borde inte komma som en nyhet för Regeringskansliet. 

Riksarkivet har påtalat vikten av bevarande länge

Våren 2020 gick Riksarkivet ut med en uppmaning till såväl offentliga som privata aktörer om att öka bevarandet av dokumentation under Corona-pandemin. Man stannade heller inte vid det, utan tydliggjorde även i en särskild uppsättning ”rekommendationer till statliga myndigheter” hur man tyckte att de skulle arbeta för att öka dokumentationen och en framtida insyn i pandemihanteringen. 

– Detta är ju en unik situation, en väldigt speciell händelse och då vill vi uppmana till att man bevarar på bred front, både på den offentliga och den privata sidan, sade Peter Sivervall, chef  för avdelningen för offentlig informationshantering på Riksarkivet till Altinget då.  

På den tiden fanns det ingen Coronakommission. Den diskuterades, men hade inte tillsatts. Riksarkivet anade kanhända varthän det barkade, ty man skrev redan då att syftet med de nya rekommendationerna var ”att det i framtiden ska gå att få en komplett bild av Sveriges samlade insatser för att möta och hantera krisens inverkan på samhället”.

Vilket strängt taget var poängen med att kommissionen sedan tillsattes. 

Även andra handlingar än allmänna ska bevaras

Till saken hör också att i rekommendationerna från Riksarkivet skrevs det tydligt ut att myndigheter ska:

”Ta tillvara handlingar som i normalfallet inte blir allmänna handlingar, men som i detta läge kan ge information om krisen. Det kan t.ex. handla om intern kommunikation såsom e-postkorrespondens, minnesanteckningar och information till anställda.”

Altinget frågade Peter Sivervall på Riksarkivet om detta betydde att myndigheter som berörs av coronakrisen därmed bör vara extra noga med att bevara till exempel intern korrespondens som rör krisen. Svaret: 

– Ja precis. Det här är som sagt en väldigt speciell situation. Så om det är något som tillför ärendet information i sak så bör man tänka efter en gång till, svarade Sivervall då. 

Dessa råd verkar emellertid ha undgått regeringens krishanteringskansli, som till Coronakommissionen har svarat att möten har hållits utan antecknande, alternativt att enskilda tjänstemäns anteckningar inte kan lämnas ut. 

Transparens en hygienfaktor

Att Coronakommissionen önskar tillgång till relevanta handlingar från regeringens krishanteringskansli för att kunna utvärdera pandemihanteringen framstår som ett så rimligt och förväntat önskemål att man onekligen höjer på ögonbrynen inför informationen att kansliet säger nej.

Vill man på allvar hitta problemen med pandemins krisberedskap och hantering måste man också låta kommissionen granska förloppen och faktiskt hitta de missar som kan föreligga. Insyn och transparens är, för att tala pandemispråk, en hygienfaktor – och den här hanteringen tarvar både tvål och handsprit.  


Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor