Ännu ett krispaket – sänkt krav för a-kassa och fler utbildningsplatser

EKONOMI. Rekordmånga har varslats den senaste månaden. Därför sänker regeringen nu kraven för att få rätt till a-kassa och satsar på utbildning. Totalt är det satsningar på elva miljarder kronor.

Foto: Janerik Henriksson/TT
Johan Manell

Arbetsförmedlingen presenterade tidigare i dag siffror på hur många som varslats på svensk arbetsmarknad den senaste tiden. Totalt rör det sig om 36 800 personer. Det är det högsta antalet sedan november år 1992 och mer än någon månad under finanskrisen 2008-2009. Samtidigt som det har ökat snabbt.

– Den här ökningstakten har vi aldrig tidigare sett, säger Emil Källström (C), ekonomiskpolitisk talesperson vid en pressträff med regeringen och samarbetspartierna på måndagseftermiddagen.

Förstärkt A-kassa

Regeringen och dess samarbetspartier går därför fram med ett åtgärdspaket för att möta den potentiella våg av arbetslöshet som väntar.

Det ska bli lättare att få a-kassa. I dag krävs att man har jobbat 80 timmar i månaden i minst sex månader för att ha rätt till grundbeloppet. Det sänks nu till 60 timmar i månaden.

– Det finns annars en risk att arbetslösa kommer söka sig till socialkontoren för att få försörjningsstöd och de var ju redan väldigt belastade med många arbetsuppgifter. Så det här är en möjlighet att fler kommer att klara sig på egen hand, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Samtidigt sänks kraven för att få full ersättning. För det krävs i dag att man ha varit medlem i a-kassan i tolv månader. Det sänks till tre månader. Dessutom höjs taket i a-kassan från dagens 910 dagar till 1 200 dagar.

Grundbeloppet höjs från 365 kronor per dag till 510 kronor per dag fram till årsskiftet och de sex karensdagarna slopas också tillfälligt.

– Det är stora poänger att höja taken. Vi riskerar en sits när många är arbetslösa samtidigt. Då finns det poänger med att upprätthålla efterfrågan annars finns risker att man till exempel har svårt att betala lån och amorteringar på sina bostäder, säger finansministern.

I paketet ingår också ökade medel till Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadspolitiska program.

Utbildning

Krispaketet innehåller även utbildningssatsningar. Regeringen vill se fler platser på universitet och högskolor. Det gäller dels en allmän utbyggnad, dels en satsning på sommarkurser och basår. Samtidigt tillförs pengar till gratis nätbaserad utbildning.

Satsningen innehåller också ökade medel till Universitets- och högskolerådet samt CSN.

Även yrkesutbildningarna får en förstärkning. Regionalt yrkesvux, Yrkeshögskolan och landets folkhögskolor får mer pengar.

Slopat fribelopp

För att vårdstudenter ska kunna hoppa in och hjälpa till under coronakrisen slopas fribeloppet, den summa en student får tjäna innan CSN påverkas. Det gäller för hela år 2020 och gäller retroaktivt.

– Vi ser ett väldigt stort behov av att fler vårdstudenter hjälper till i det här utsatta läget. Då ska man inte drabbas ekonomiskt om man gör det, säger Mats Persson (L), ekonomiskpolitisk talesperson.

En halv biljon

Allt som allt beräknas kostnaden för det här krispaketet bli elva miljarder för statskassan. Totalt är den direkta kostnaden för regeringens krisåtgärder hittills uppe i 84 miljarder. Till det ska läggas 230 miljarder som regeringen har ställt ut som garantier och 335 miljarder som har tillförts företagen i tillfällig likviditetsförstärkning. 

Totalt innehåller alltså krispaketen hittills alltså åtgärder på mer än 500 miljarder eller drygt en halv biljon svenska kronor.

Nämnda personer

Emil Källström

Vd Sekab
Fil. kand i företagsadministration (Handelshögskolan i Stockholm, 2012)

Magdalena Andersson

Partiledare Socialdemokraterna
Civ. ek (Handelshögskolan i Stockholm. 1992), doktorand (Handelshögskolan i Stockholm, 1992-1995)

Mats Persson

Utbildningsminister (L), ledamot i partistyrelsen
ekon. dr. ekonomisk historia (Lunds uni., 2015)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00