Allvarliga brister på apotek förblir hemliga efter Kammarrättens dom

SEKRETESS. Apoteken stängdes på grund av allvarliga brister, men beslutet maskades med hänvisning till att företaget skulle "lida skada" om detaljer kring bristerna kom ut – en bedömning som stod sig i Kammarrätten. Altinget överklagar nu en andra gång. 

I oktober förra året meddelade Läkemedelsverket att man hade beslutat om en tillfällig stängning av två apoteksverksamheter: S:t Eriks Apotek och Al-Wasty Apotek i Sätra, båda ägda av företaget Fridhemsplans Apotek AB, vilket Altinget rapporterade om. 

– De brister som har framkommit är allvarliga avvikelser från regelverket, sade Annika Babra, chef för apotekstillsynen i en kommentar.

Men, trots att bristerna bedömdes allvarliga nekade Läkemedelsverket och nu även Kammarrätten i Stockholm Altinget att ta del av detaljerna i stängningsbeslutet, med hänvisning till att uppgifterna utgjorde affärshemligheter. Frågan är nu åter överklagad, denna gång till Högsta förvaltningsdomstolen. 

Stängningen blev permanent

Att bristerna på apoteken i fråga var allvarliga höll inte företagets styrelsesuppleant Talib Felaih med om. Till Mitti sade han i höstas att det rörde sig om "några som saker som ska åtgärdas och sedan kan vi öppna igen".

Så blev det inte. När Altinget nu åter kontaktar Läkemedelsverket med frågan hur det har gått med de två tillfälligt stängda verksamheterna, visar det sig att Fridhemsplans Apotek AB har mist sina tillstånd.

– Läkemedelsverket beslutade den 17 november 2020 att återkalla tillstånden för Fridhemsplans båda apotek, Al-Wasty Apotek i Sätra och S:t Eriks Apotek, skriver myndigheten i ett mejl till Altinget och tillägger att detta innebär att apoteken inte får öppna igen.

Ökänd plastikkirurg i styrelsen

Det är ovanligt med stängningar av apotek och i det aktuella sammanhanget finns omständigheter som gör granskning angelägen. Fridhemsplans Apoteks styrelsesuppleant Talib Felaih är nämligen samma person som Husham Talib Felaih al-Wasty, ökänd plastikkirurg, vars klinik stängts efter upprepade felbehandlingar och som även riskerat patienters liv och bland annat dömts för grovt vållande till kroppsskada.

Al-Wastys olika bolag har under lång tid ådragit sig myndigheternas intresse. Inspektionen för vård och omsorg har kritiserat honom sju gånger och hans verksamheter fyra. 

Beslutet sekretessbelades

Det beslut Altinget fick ut från Läkemedelsverket i höstas hade stora stycken strukna med hänvisning till sekretess "eftersom det kan antas att den enskilde lider skada om uppgifterna röjs". Beslutet överklagades hos Kammarrätten i Stockholm, men överklagan avslogs före jul.

Kammarrätten skriver i sitt avgörande att den ”instämmer i Läkemedelsverkets bedömning att uppgifterna som maskerats i det begärda beslutet omfattas av sekretess”, bland annat enligt 30 kap. 23 § första stycket 1 offentlighets- och sekretesslagen. Varför uppgifterna ska omfattas av sekretess motiveras inte.

”Affärshemligheter” hindrar insyn

Frågor om sekretess, i synnerhet kring offentlig verksamhet har diskuterats mycket under det gångna året. Inte minst frågan om friskoleskolstatistiken som förvandlades till affärshemligheter efter att Statistiska Centralbyrån ändrade sin praxis har både rört upp debatt och utretts, då skolstatistik är en typ av data som anses samhällsviktig.

Fallet med Fridhemsplans Apotek AB rör inte offentlig statistik, men branschen som sådan är samhällsviktig. Det beslut och den dom som Altinget nu fått medger inte granskning, istället hindras insyn.

Nils Funcke skeptisk

Nils Funcke, mångårig journalist och yttrandefrihetsexpert har tittat på såväl det beslut som Altinget fick som på Kammarrättens avgörande och är inte helt övertygad om att den omfattande maskningen är korrekt.

– För det första kan det ifrågasättas om bestämmelsen inte använts på ett felaktigt sätt av myndigheten och domstolen. Kammarrätten i Stockholm och även kammarrätten i Sundsvall har kommit fram till att påtalade brister vad gäller att företag följer lagar och förordningar inte generellt är att anse som uppgifter om "affärs- och driftsförhållanden", säger han till Altinget.

Skadan redan skedd

Domarna Funcke nämner rör skolområdet, men centralt för dem är inte vilken bransch det gäller, utan hur "affärs- och driftsförhållanden" ska kunna skiljas ut från andra uppgifter. I fallet Fridhemsplans apotek är det inte uppenbart varför det som beskrivs som "allvarliga brister" samtidigt ska behandlas som affärshemligheter och driftsförhållanden värda insynsskydd.  

– För det andra är frågan vilken ytterligare skada företagen skulle lida om de maskade uppgifterna röjs. Skadan har ju redan uppstått genom förbudet att hantera receptbelagda läkemedel, fortsätter Nils Funcke.

– Det är inte den som begär ut uppgifterna som ska motivera varför de bör lämnas ut. Utan det ligger på myndigheten och domstolen att med stöd i lag motivera varför de inte lämnas ut. I detta fall är hänvisningen att skydda företagen från skada minst sagt bristfälliga.

Altinget överklagar igen

Altinget har överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen och hoppas på ett prövningstillstånd, som ska kunna ge klarhet och vägledning i frågan om vad som egentligen ska vara "affärshemligheter" och vad som borde tåla offentlighetens ljus.

Även beslutet om att återkalla Fridhemsplan Apotek AB:s tillstånd har begärts ut. 

UPPDATERING 25/1

Sedan denna artikel först publicerades (På Altinget Vård & Hälsa den 21/1-21) har det senare beslutet, om återkallat tillstånd för Fridhemsplans Apotek AB, först lämnats ut till Altinget i kraftigt maskad utgåva, med samma sekretess som förut.

Dock kontaktade Läkemedelsverket senare Altinget och meddelade att en ny bedömning hade gjorts och lämnade då ut detta beslut i sin helhet. Altinget söker nu Läkemedelsverket för att få klarhet i vad den nya bedömningen grundar sig på. 

Forrige artikel Statsminister Stefan Löfven får 4000 extra i lönekuvertet Statsminister Stefan Löfven får 4000 extra i lönekuvertet Næste artikel Överblick: Många olösta mord och ex-minister död Överblick: Många olösta mord och ex-minister död