Åtgärder krävs för att skydda barns hälsa från klimatförändringarna

Under våren 2021 publicerades den första stora översikten kring forskningen om klimatförändringars påverkan på barns hälsa i Lancet Planetary Health. Den vetenskapliga evidensen visar att klimatförändringarna påverkar barns hälsa genom både direkta effekter, som värmeböljor, ökad nederbörd, översvämningar, torka och skogsbränder, samt indirekta effekter som luftföroreningar, förändrade ekosystem och ökad utbredning av sjukdomsbärande insekter.

Utsatta barn bär bördan

Dessa effekter medför en direkt ökad risk för dödlighet och sjuklighet i en rad sjukdomar som värmeslag, njursvikt, infektionssjukdomar, drunkning, trauma, andningsbesvär som astma, förtidsbörd och låg födelsevikt. Klimatförändringarna medför även direkta förändringar i barns närmiljö, vilket kan leda till undernäring, fattigdom, migration och minskad möjlighet till skolgång. Hälsoeffekterna av klimatförändringarna är dock mycket ojämlikt fördelade över världens befolkning. Det är de mest utsatta barnen, i låginkomstländer eller i särskilt utsatta geografiska regioner, som kommer att bära den största bördan.

För att rädda våra barns framtid måste vi alla ta ansvar och förändra vårt sätt att leva.

Tidigare i år publicerade FN:s klimatpanel en rapport, som FN:s generalsekreterare kallar ”code red for humanity”, där man påtalar risken för att vi passerar 1,5-gradersmålet i Parisavtalet redan om 10–20 år, och att vi närmar oss oåterkalleliga tröskeleffekter som skulle accelerera uppvärmningen.

Det vi vet i dag om risker för barns hälsa till följd av klimatförändringar och hur vi hittills hanterat klimatkrisen är tillräckligt för att vi ska känna oro för barns framtida hälsa. Samtidigt finns det mycket vi ännu inte vet och därför behövs det bland annat fler välgjorda uppföljningsstudier kring klimatförändringar och barn.

Investera mer i forskning 

Mer kunskap är nödvändigt för att kunna ta kloka beslut under resans gång mot en hållbar framtid och vi anser att det krävs större investeringar i forskning som rör klimat och hälsa för att öka kunskapen. Det står dock helt klart att barn redan nu bär, och kommer att fortsätta bära, en oacceptabelt stor del av sjukdomsbördan från klimatförändringarna och att hälsoparametrar framgent bör inkluderas i analyser av klimatförändringars effekter.

Trots att överenskommelsen på klimatmötet i Glasgow var ett steg i rätt riktning mot nödvändiga åtgärder så verkar 1,5-gradersmålet med största sannolikhet överskridas. Det är vad vi gör och inte vad vi lovar som gör skillnad.

Fyra krav

Svenska läkaresällskapet och Barnläkarföreningens delförening Global barn- och ungdomshälsa skrev tillsammans med flera stora internationella hälsoaktörer under WHO:s upprop #healthyclimateprescription, med bland annat följande krav till höginkomstländer:

• Leverera en snabb utfasning av fossila bränslen.
• Tillse att återhämtning efter pandemin går i linje med klimatåtgärder och även minskar sociala och hälsomässiga ojämlikheter.
• Gör större minskningar av utsläppen av växthusgaser i relation till våra resurser som rik nation.
• Leverera utlovade finansiella medel till låginkomstländer för klimatanpassningar och att mildra skador av klimatförändringar.

Vi uppmanar regeringen att låta Sverige vara ett föregångsland och leverera utsläppsbegränsande åtgärder på nationell och internationell nivå för att fortsatt sträva efter 1,5-gradersmålet och att beakta hälsoaspekter i dessa planer. Vi hoppas att regeringen lyssnar på vår oro som företrädare för hälsoprofessionen men också att opposition och allmänhet stöttar de beslut som måste tas. För att rädda våra barns framtid måste vi alla ta ansvar och förändra vårt sätt att leva.