Årets mest lästa debattartikel på Altinget Miljö & Energi

Forskare: Missuppfattningar om biobränslens klimatpåverkan styr debatten

”Att koldioxidutsläpp från biobränsleanvändningen återkommande lyfts i debattforum kan bero på missuppfattningen att biobränslenas klimatpåverkan skulle bestämmas av koldioxidutsläppen från fordon och energianläggningar som använder biobränsle. I den här artikeln beskriver vi hur användning av fossilbränslen och biobränslen påverkar koldioxidhalten i atmosfären och därigenom klimatet. Vi visar varför ett ensidigt fokus på utsläpp från avgasrör och skorstenar kan leda till felaktiga slutsatser om hur vår klimatpåverkan förändras när fossilbränslen ersätts med biobränslen.”

Så skrev sex forskare inom skog, miljö och klimat i en av årets mest lästa debattartiklar på Altinget Miljö & Energi.

Magnus P. Wåhlin: Därför vill jag bli språkrör för Miljöpartiet

Miljöpartiets språkrörskandidat Magnus P. Wåhlin kom med sin programförklaring inför språkrörsvalet (som han senare förlorade med en röst mot Daniel Helldén).

”Högerpartierna har inga rimliga svar på hur vi kommer till rätta med varken klimat eller de sociala och ekonomiska klyftorna i Sverige. De pekar hellre finger åt människor än kommer med gedigna lösningar. En annan framtid och ett bättre Sverige är möjligt. Miljöpartiet har politiken som kan ställa om samhället i grunden och vi har politiken för att få vardagen att gå ihop för fler. Jag kommer att satsa helhjärtat på att vara språkrör för att göra Sverige till ett grönare och bättre land efter valet 2026”, skrev Magnus P. Wåhlin.

SVT:s osakliga dokumentär om grönt stål borde inte ha visats i riksdagen

”SVT:s dokumentär ”Den gröna kapplöpningen” visades i veckan i riksdagen. I den slår SVT följe med mäktiga särintressen i ”klägget” kring Hybrit” Det skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, IFN och Christian Sandström, biträdande professor i företagsekonomi, JIBS & Ratio.

Professorer: Lobbyister och företag sprider myter om svensk miljölagstiftning

”Skogsbranschen har länge drivit en kampanj mot en påstådd ”överimplementering” av EU:s naturvårdsdirektiv. Vintern 2022 fick den ett förbluffande stöd av Skogsstyrelsen som påstod att den svenska regleringen medförde att vi ”verkligen måste ge varje fågel ett skydd på individnivå”, även om det bara gäller enstaka koltrastar eller bofinkar. Det var ett grundlöst påstående, men det fick politiken att snabbt lova att reglerna skulle anpassas efter branschens önskemål. 

Dessvärre hänger vissa medier på. Ett flagrant exempel är tidskriften Fokus temanummer (nr 17/22) om ”aktivistiska myndigheter” där LRF – en av de mest aktiva lobbyisterna i ”bofinkskampanjen” – gavs stort utrymme. Temanumret var okritiskt, och på direkt fråga kunde chefredaktören inte belägga påståendet om ”aktivism”. Vår bild är likväl att seriösa svenska medier gör ett bra jobb i sin rapportering om klimat och miljö. Det är särskilt viktigt i tider av fejkade nyheter och osaklig mytbildning.”

Så skrev Jonas Ebbesson, professor i miljörätt, Stockholms universitet, och Jan Darpö, professor emeritus i miljörätt, Uppsala universitet.

En ny skogsutredning riskerar att förvärra situationen

”Det finns politiska signaler om att regeringen och landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) ska tillsätta en ny skogsutredning. Jag har tidigare själv förordat en sådan utredning i syfte att göra skogspolitiken relevant, men tror i nuläget att det riskerar leda till en katastrof”.

Det skriver skogsprofessor Sten B Nilsson.