Svenskt Vatten: PFAS tillhör det förflutna 

På tisdagen meddelade Mark- och miljööverdomstolen att Försvarsmakten ska betala skadestånd till Uppsala Vatten för bolagets kostnader för PFAS-reningen av dricksvatten.

Men Uppsala är inte ensamt om problemet med förorenat dricksvatten och hela EU är i behov av ett effektivt förbud för att stoppa den fortsatta användningen av PFAS i en mängd vardagsprodukter.

Påtagliga konsekvenser efter Försvarsmaktens föroreningar 

PFAS, eller per- och polyfluorerade alkylämnen, har lagt en skugga över vardagen genom dess närvaro i en mängd vardagsprodukter och den oroande kopplingen till hälsorisker, bland annat cancer. Dessa ämnen finns i allt från brandskum och klädimpregnering till kosmetika och hudvård. 

{{quote:13875:R}}

En annan tydlig illustration av PFAS problematik är fallet i Kallinge, där invånarna har drabbats av höga halter av PFAS i sitt dricksvatten. Rättsliga processer som är både dyra, långdragna och innebär mänskligt lidande bubblar runt om i landet. En oroande situation där Försvarsmaktens förorening av grundvatten har lett till påtagliga konsekvenser för och oro hos människor. 

Det intressanta är att detta är inte enbart en nationell angelägenhet, utan snarare en global fråga som kräver samordnade åtgärder. Den 13 januari 2023 lämnades ett banbrytande förslag in till den europeiska kemikaliemyndigheten, ECHA. Danska, tyska, nederländska, norska och svenska myndigheter står bakom förslaget som syftar till att minska utsläppen av PFAS och göra produkter och processer säkrare för människor.  

Detta förslag är en viktig indikation på att EU-länderna inser allvaret i situationen. Enligt en granskning av franska dagstidningen Le Monde från februari 2023 finns det över 17 000 PFAS-förorenade hotspots i EU. Problemet är av en sådan magnitud att endast åtgärder på EU-nivå kan hantera det effektivt. För att hantera detta krävs ett totalförbud på REACH-listan, EU:s förteckning över särskilt farliga ämnen. 

Varje åtgärd är ett steg i rätt riktning 

Internationellt sett har företag som 3M, som riskerar böter på 30 miljarder dollar, redan påbörjat åtgärder i USA, vilket visar på den globala omfattningen av problemet. Finansiella investerare har också börjat påverka stora företag att avveckla användningen av PFAS i sina produktionscykler. 

Tyvärr möter detta starkt motstånd från kemikalieindustrin inom EU. Lobbying och försök att fördröja förslaget från ECHA är tydliga tecken på motståndet. Industriaktörer investerar miljontals euro för att sänka förslaget och få långa utfasningstider för användningen av PFAS. Förändring kan vara kostsam, men varje åtgärd mot att eliminera PFAS är en möjlighet att utveckla nya och hållbara produktionsmodeller. Vi har redan exempel på företag och produkter som har tagit steg i rätt riktning, som GreenScreen Certified och Goretex, och det finns potential för fler innovationer. 

PFAS tillhör det förflutna 

Slutligen är det viktigt att påpeka att förändring inte bara är en moralisk skyldighet utan också en ekonomisk möjlighet. Genom att investera i hållbara alternativ och hitta nya sätt att producera kan företag bli mer konkurrenskraftiga och samtidigt säkra en hälsosam framtid för oss alla.  

Sammanfattningsvis, Sveriges regering behöver agera kraftfullt för ett totalförbud av PFAS på EU-nivå. Därutöver måste regeringen förstärka och säkerställa att dagens rättsprincip ”förorenaren betalar” också fungerar i praktiken. Denna princip måste kompletteras med utveckling av arbetsformer som innebär att vi i fortsättningen undviker kostsamma och utdragna rättsprocesser. 

Målet är en värld där rent dricksvatten inte är en lyx, utan en självklarhet, och där rädslan för PFAS-relaterade sjukdomar är något som tillhör det förflutna.