Klimatförebilderna i Norden halkar efter

KLIMAT. Trots att de nordiska länderna lyfts fram som föregångare internationellt lyckas de inte alltid göra sin hemläxa. Flera av länderna kommer att missa sina nationella mål nästa år.

De nordiska länderna ska nästa år lägga fram en plan för hur de kollektivt ska nå nettonollutsläpp.<br>
De nordiska länderna ska nästa år lägga fram en plan för hur de kollektivt ska nå nettonollutsläpp.
Foto: Markku Ulander/Lehtikuva/Scanpix
Jacob HederosDitte Roslund

Trots att länderna i Norden brukar lyftas fram som förebilder, ser det inte lika lovande ut inför deadline år 2020.

Norge ser ut att missa sitt eget nationella utsläppsmål. Sverige klarar bara av det egna målet med hjälp av utsläppsenheter som genererats på annat håll. Island är inte ens i närheten av att klara sitt 2020-mål.

För Danmarks del fanns det tidigare ett mål om att minska de samlade utsläppen med 40 procent fram till år 2020. Men det målet övergav den tidigare regeringen. När man nu utgår från de EU-beslutade målen kommer det dock att gå vägen.

Tuff granskningsuppgift

För de klimatpolitiska råden, som inrättats i olika former i de nordiska länderna, är det emellanåt en svår uppgift att följa upp och granska klimatpolitiken.

– Det är en väldigt motsägelsefull bild, att å ena sidan minskar inte utsläppen så snabbt som de borde. Något år har de till och med ökat. Å andra sidan ökar intresset och medvetenheten, med höjda politiska ansträngningar, säger Ola Alterå, kanslichef för svenska Klimatpolitiska rådet till Altinget.

Läs hela artikeln på Altinget Miljö&Energi. I artikeln finns grafik, en längre intervju med Ola Alterå samt en genomgång av ländernas förhandlingar kring sina långsiktiga klimatmål.

Teckna gratis provabonnemang här.

Nämnda personer

Ola Alterå

Klimatpolitiska rådets kanslichef
Civilingenjör teknisk fysik, Chalmers

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00