Weidby (V): "Priset betalas av de anställda i form av otrygghet"

DEBATT. Politiken har skapat ett regelverket som öppnar upp för arbetsgivare att anställa personal med otrygga anställningar. Nu är det hög tid att ändra regelverket, skriver Ciczie Weidby (V).

Ciczie Weidby (V)
Riksdagsledamot


Sverige är det land i västvärlden där ojämlikheten ökat mest under de senaste decennierna. Växande klyftor har stora konsekvenser – för demokratin, för sammanhållningen i samhället och för den enskilda människans makt och möjligheter i livet. Orsakerna bakom utvecklingen är många, däribland förändringar på arbetsmarknaden.

En sådan förändring är att arbetskraften har blivit alltmer uppdelad i å ena sidan en väletablerad kärna med relativt trygga arbetsvillkor, å andra sidan en periferi bestående av en stor grupp med otrygga anställningar.

De mest osäkra har ökat

Andelen anställda med tidsbegränsad anställning har varit någorlunda konstant de senaste 15 åren, men de tidsbegränsade anställningarna har blivit alltmer osäkra.

Förklaringen till det är att de tidsbegränsade anställningarna i sin tur består av flera olika typer av anställningar och att det är de mest osäkra formerna som har ökat, främst allmän visstidsanställning och olika former av behovsanställningar. Parallellt med det har de lite mer trygga formerna av tidsbegränsade anställningar minskat, framför allt vikariaten.

"För att de kan"

Vill Vänsterpartiet ta bort eller förbjuda alla tidsbegränsade anställningar? Självklart inte, vi håller med om att det måste finnas möjlighet för arbetsgivare att ersätta tillfälligt frånvarande personal vid sjukdomar och olika typer av tjänstledigheter, det är självklart.

Problemet är att en majoritet av de tidsbegränsade anställningarna inte alls ersätter tillfälligt frånvarande personal utan att arbetsgivare sätter i system att anställa personer med tidsbegränsade anställningar: för att de kan, för att det är enkelt, för att det är billigt. Priset betalas av de anställda i form av otrygghet.

Tre konsekvenser

Otrygga anställningar får en rad konsekvenser. För det första påverkas arbetsinkomsterna – osäkra jobb ger osäkra inkomster. För det andra leder det till stress och ohälsa – ovissheten om huruvida man har jobb om en vecka påverkar individen negativt. För det tredje leder det till lägre facklig organisationsgrad – den som är tidsbegränsat anställd är mindre benägen att gå med i facket. Sammantaget bidrar detta till att öka ojämlikheten på arbetsmarknaden och i samhället.

Hyvlingar i arbetstiden

I dag är det vanligt med exempelvis nollkontrakt, där den anställda inte är garanterad några arbetstimmar alls, och sms-anställningar som innebär att arbetserbjudanden skickas ut via sms.

Inte heller går de tillsvidareanställda helt säkra. Vid omorganiseringar i detaljhandeln är så kallade hyvlingar i arbetstiden vanliga, vilket innebär att arbetsgivaren skär ned i den anställdes arbetstimmar.

Ändra regelverket

Den kris vi nu befinner oss i visar tyvärr med all önskvärd tydlighet hur otryggheten ser ut på svensk arbetsmarknad: hittills har nästan 37 000 personer varslats om uppsägning, men då får vi inte heller glömma att 10 000-tals tidsbegränsat anställda, alltså timanställda, extra vid behovsanställda och så vidare, har fått lämna sina arbeten från en dag till en annan.

De syns inte ens i varselstatistiken – många får gå på dagen. Och dom har ingen trygghet. Det hade kunnat undvikas om fler hade haft trygga jobb/tillsvidareanställningar.

Politiken har skapat det regelverk vi har i dag, som öppnar upp för arbetsgivare att anställa personal med otrygga anställningar. Nu är det hög tid att ändra regelverket.

Forrige artikel S-studenter: Med fler utbildningsplatser kan Sverige komma starkare ur krisen S-studenter: Med fler utbildningsplatser kan Sverige komma starkare ur krisen Næste artikel HRF: Åtgärder krävs –  förbättra tryggheten i vår bransch HRF: Åtgärder krävs – förbättra tryggheten i vår bransch
Småföretag har inte råd med patent – saknar samordning

Småföretag har inte råd med patent – saknar samordning

RÄTTIGHETER. Enligt PRV bör små- och medelstora företag söka fler patent för att få bättre ekonomi. För dyrt, säger Småföretagarnas riksförbund. Konkurrensen med internationella storföretag är förödande och samordning från myndigheterna saknas.