Teknikföretagen: Sverige riskerar att tappa ytterligare kompetens

Vid det här laget har de flesta hört talas om begreppet kompetensutvisningar, till och med det amerikanska affärsmagasinet Forbes har uppmärksammat det svenska nyordet. Den enkla definitionen är att skickliga personer från tredje land blir utvisade eller får hot om utvisning på grund av stelbent byråkrati.

Teori kontra praktik

Nu riskerar Sverige att tappa ytterligare kompetens inom eftersökta teknikområden. Det visar sig nämligen att det finns en regel som säger att den som fått arbetstillstånd endast har fyra månader på sig att börja på sitt nya jobb.

I teorin låter det kanske inte så konstigt. Men i praktiken innebär arbetstillståndet ett startskott för en flyttprocess där du ska hinna avveckla ditt liv i hemlandet – ofta på andra sidan jordklotet. Sedan ska du hitta en bostad i Sverige, kanske hitta en internationell skola inte för långt därifrån, flytta ditt bohag och till sist infinna dig på den nya arbetsplatsen.

Vi menar att kompetensutvisningarna endast är toppen av ett isberg i en byråkratisk uppsjö av snårigheter kopplade till arbetskraftsinvandring.

Teknikföretagen

Tog det längre än fyra månader? Då riskerar du utvisning när du efter två år ansöker om förlängning. Förmodligen kände du inte till denna regel, för det framgår inte på beslutet om arbetstillstånd du fått från Migrationsverket att det finns en tidsbegränsning.

"Nyckelkompetens rycks bort"

Teknikföretagen är sedan förra året certifierade hos Migrationsverket och får ansöka om arbetstillstånd på medlemsföretags vägnar.

Genom certifieringen förkortas handläggningstiden betydligt, vilket är mycket positivt. Men nu riskerar två personer i den svenska teknikindustrin av utvisning. Anledningen? De har tillträtt tjänsterna för sent.

Det handlar om eftertraktade medarbetare som valt Sverige och som utan problem kommer att hitta jobb i Tyskland, Kanada eller något av de andra länder vi tävlar med om högutbildade medarbetare. Det handlar om svenska företag med kollektivavtal som följt lagens alla regler som nu får svårt att fylla de luckor som uppstår när nyckelkompetens snabbt rycks bort.

Byråkratiska snårigheter

Sverige är ett av de länder som kommit längst i omställningen mot det som kallas Industri 4.0 med automatisering, elektrifiering och högteknologiska lösningar. Men vi står inte ensamt i detta skifte och vi är inte heller ensamma om att ha stor brist på de medarbetare som driver utvecklingen framåt.

Medan Tyskland och Nederländerna formulerat strategier för hur de med förenklade regler, lägre expertskatter och stipendier ska locka till sig globala talanger så kommer Sverige någon gång under 2019 tillsätta en statlig utredning för att se om det går att få stopp på kompetensutvisningarna.

Vi menar att kompetensutvisningarna endast är toppen av ett isberg i en byråkratisk uppsjö av snårigheter kopplade till arbetskraftsinvandring.

Sverige behöver:

• En effektiv och transparent process för arbetstillstånd. Tillståndstiden bör förlängas och förlängningsprocessen förbättras. Därutöver borde kravet på arbetstillståndets koppling till en viss arbetsgivare och ett visst yrke slopas. Migrationsverket bör få ett tydligt serviceuppdrag i att guida arbetsgivare rätt för att undvika misstag som drabbar individ, företag och samhälle.
  
  
• En nationell samling kring talangattraktion. En rad politikområden behöver utvecklas för att Sverige som land ska kunna dra nytta av det stora intresse som finns att söka sig till den svenska teknikbranschen.

Säkra Sveriges position

I en internationell kapplöpning om världsledande teknikindustri kan vi inte utvisa kvalificerad arbetskraft. Vi kan inte heller nöja oss med att bara åtgärda problemet med utvisningar.

För att ligga i framkant behöver vi ta ett helhetsgrepp kring hur vi blir det mest attraktiva landet i världen för de medarbetare som kan och vill driva svensk konkurrenskraft framåt. Så säkrar vi Sveriges position i framkant under det pågående teknikskiftet.