140 miljarder kronor årligen. Så mycket beräknas AI ha potential att kunna spara in enbart inom den offentliga förvaltningen – och siffrorna grundar sig till och med på flera år gammal AI-teknik. Digitaliseringen är inte bara ett verktyg för näringslivet, den kan också skapa medborgarnytta genom ökad kvalitet inom välfärden. Om AI används på rätt sätt kan medborgarna få bättre service samtidigt som personalens administrativa arbete underlättas.

Förvaltningen gynnas av AI

Precis före jul tillsatte regeringen en AI-kommission för att stärka svensk konkurrenskraft och välfärd. I uppdraget ingår bland annat att lämna konkreta förslag på hur tekniken kan användas för att effektivisera den offentliga förvaltningen. Högre produktivitet, ökade intäkter och minskade felaktiga utbetalningar är exempel på vinster som AI väntas medföra. Även arbetstagare och företag beräknas få del av den ekonomiska nyttan som en direkt följd av åtgärder inom den offentliga förvaltningen.

Om AI används på rätt sätt kan medborgarna få bättre service samtidigt som personalens administrativa arbete underlättas.

Inom socialtjänsten finns det stora möjligheter med AI. För att öka kommunernas kompetens inom tekniken har Digg, E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen tillhandahållit olika utbildningsinsatser, inom ramen för ett regeringsuppdrag. Dessutom har olika AI-initiativ ute i kommunerna kartlagts för att se vad som händer på området. Många kommuner testar just nu olika lösningar inom exempelvis schemaplanering, administration, eller för besvarande av enklare frågor genom en ”chatbot”. Målet med flera av projekten är att minska mängden arbetstid som går åt till dokumentation och därmed ge mer tid för mötet med kommunmedborgaren.

En halv miljard till forskning och utveckling

Den tekniska utvecklingen går fort och en förutsättning för AI är data. Samhällets och teknikens utveckling ställer allt högre krav på att offentliga aktörer ska kunna utbyta information och dela data. Både för att ge medborgare och företag bättre service och för att skydda, stötta och förenkla processer och beslut. Därför är det viktigt att tillgängliggöra och dela data på ett effektivt och säkert sätt samtidigt som den personliga integriteten värnas.

Regeringens digitaliseringsarbete är inte begränsat till offentlig förvaltning. För att bidra till att framtidens digitala lösningar utvecklas i Sverige avsätter regeringen 500 miljoner i Vinnova-programmet ”Avancerad digitalisering” under de närmaste åren. Programmet bygger på en samverkansmodell där staten och näringsliv bidrar gemensamt till forskning och teknikutveckling. För att hålla Sverige i framkant avseende nästa generations trådlösa system, 6G, tilldelas Vinnova och Vetenskapsrådet 160 miljoner år 2025 för att arbeta med forskning på området.

Motverka digitalt utanförskap

För att fler ska kunna dra nytta av de möjligheter som digitaliseringen ger behövs bra uppkoppling. Under 2024–2027 tilldelas 3,8 miljarder kronor i bredbandsstöd, vilket är viktigt för att även glesbygden ska kunna kopplas upp. I en alltmer digitaliserad tid behöver vi också arbeta med dem som av olika skäl har svårt för digitala verktyg och riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap. Post- och telestyrelsen (PTS) har därför fått i uppdrag att arbeta med digital inkludering.

Genom att nyttja digitalisering inom den offentliga förvaltningen uppnås kostnadseffektivitet, samtidigt som det kan frigöra tid för personalen och ge invånarna bättre service. Rätt använt kan ny teknik bidra till ökad innovationsförmåga, stärkt konkurrenskraft, och bättre välfärd. Vi måste se till att Sverige tar vara på möjligheterna som teknikutvecklingen medför.