Replik: SCB har er data, debattörer

En statistikmyndighet ska ständigt ha ett öra mot marken. Vara lyhörd inför nya behov som uppstår när samhällen förändras, inför nya möjligheter som uppstår när tekniken utvecklas. En statistikmyndighet ska fånga upp förändringar och utveckling – och statistiken ska återspegla det.

På SCB arbetar vi därför konsekvent och målinriktat med att utveckla vår statistikproduktion. Vi letar nya källor, utvecklar nya processer och ser ständigt över vad vi producerar och publicerar. I en värld där förändringar sker allt snabbare utvecklar SCB statistiken utifrån ett växande behov av information på olika områden. Allt i linje med vår vision och målsättning: Vi ger samhället användbar statistik att lita på.

En möjlighet som redan existerar 

En grupp debattörer från ideella organisationer, företag, kommun och universitet skriver på Altinget Debatt att Skatteverket bör dela med sig av data till andra myndigheter. Som exempel nämns data från arbetsgivardeklarationer på individnivå (AGI). ”Då skulle till exempel SCB kunna se trender på arbetsmarknaden”, skriver debattörerna.

Glädjande nog är det ett behov och en möjlighet som SCB redan fångat upp och gjort någonting åt.

En klok och rimlig begäran. Glädjande nog är det ett behov och en möjlighet som SCB redan fångat upp och gjort någonting åt. Faktum är att vi redan ser trender på arbetsmarknaden med hjälp av bland annat data från Skatteverkets arbetsgivardeklarationer, och att det publiceras månadsvis i statistiken om befolkningens arbetsmarknadsstatus, som vi kallar BAS.

Statistik från BAS publicerades för första gången den 31 maj 2022, med siffror från och med januari 2020. Förra året introducerade vi fler variabler och BAS klassificeras sedan i höstas som officiell statistik, med alla kvalitetsstämplar som följer med det.

BAS beskriver med hjälp av administrativa data arbetsmarknadsläget i Sverige samt utvecklingen över tid. Statistiken redovisar bland annat antalet sysselsatta, arbetslösa, studerande, pensionärer och sjuka i befolkningen i åldern 15–74 år. Statistiken belyser såväl hela befolkningen som mindre grupper, till exempel utifrån kön, födelseregion och ålder ned på kommunnivå.

Möjligt att se ner till kommunnivå  

I BAS finns även statistik som svarar på frågor om befolkningens inkomstkällor och inkomstnivåer. Det är möjligt att ned på kommunnivå se hur många personer som får sin huvudsakliga inkomst från arbete, studier, arbetslöshetsersättning, pension, ersättning vid sjukfrånvaro, föräldrapenning eller ekonomiskt bistånd. Vi redovisar även hur många som inte har någon av dessa inkomstkällor.

Med variabeln arbetsrelaterad inkomstnivå går det att nyansera bilden av personers sysselsättningsstatus ytterligare. Genom att sätta varje persons förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar i relation till gällande inkomstbasbelopp går det att skapa sig en uppfattning om i vilken utsträckning personer är förankrade på arbetsmarknaden.

Minskar uppgiftslämnarbördan 

SCB använder dessutom AGI-uppgifterna på flera andra håll i statistikproduktionen. De har till exempel möjliggjort att vi under 2024 kan producera kortperiodisk sysselsättningsstatistik byggd på registerinformation i stället för genom direktinsamling från företag. På så vis möter vi inte bara användarnas behov utan minskar även den så kallade uppgiftslämnarbördan.

Vi kan bara instämma med debattörerna när de konstaterar att det hos svenska myndigheter finns mängder av data med stor potential. Vi kan också konstatera att SCB redan använder data från exempelvis Skatteverkets arbetsgivardeklarationer, och att resultatet finns öppet och tillgängligt för myndigheter, forskare, näringsliv och allmänheten i exempelvis statistiken från BAS.