Är Skatteverket den nya Arbetsförmedlingen?  

När arbetsmarknadsministern Johan Pehrson (L) nyligen presenterade förslaget till en ny modell för A-kassan öppnade han samtidigt för ett paradigmskifte. Bakom meningen “…Det möjliggör för A-kassorna att kunna återanvända uppgifter som arbetsgivarna sedan 2019 lämnar till Skatteverket i arbetsgivardeklarationer varje månad …” gömmer sig en av huvudfrågorna för vad föreningen Swedish JobTech arbetar för, nämligen en mer datadriven arbetsmarknad.

Hos svenska myndigheter finns mängder av data som rätt använd kan skapa effektiva arbetssätt hos myndigheter, arbetsgivare och arbetstagare. De senaste åren har förståelsen för att myndigheter både kan och bör dela data vuxit. Debatten har dock ofta handlat om att hur polis och socialtjänst borde kunna dela data, men möjligheterna till ökad samhällsnytta är mycket större än så. Det gäller inte minst i en situation som präglas av hög arbetslöshet och samtidigt stor kompetensbrist, det vill säga en dålig jobbmatchning.

Fler myndigheter bör få tillgång 

Vilken data finns då att tillgå som inte används? Sedan 2019 gör Skatteverket en månadsvis uppföljning av vilka arbetstagare som har fått lön hos respektive arbetsgivare, så kallad arbetsgivardeklaration. Föreningen Swedish JobTech har sedan 2018 argumenterat för att fler myndigheter borde få ta del av den sammanställningen. Då skulle till exempel SCB kunna se trender på arbetsmarknaden, Bolagsverket skulle kunna hitta oseriösa företag, Försäkringskassan skulle kunna upptäcka felaktiga utbetalningar och Arbetsförmedlingen skulle kunna se var jobben och kompetensen finns. 

 Värdet skulle öka ytterligare om arbetsgivardeklarationen dessutom innehöll yrkesinformation till gagn för till exempel Skolverket och Myndigheten för Yrkeshögskolan. 

För att Arbetsförmedlingen ska få samma data i dag, har myndigheten ålagt arbetstagarna och kompletterande aktörer denna informationsinsamling. Det görs helt i onödan eftersom information redan finns hos Skatteverket.

Skatteverkets arbetsgivardeklaration är alltså exempel på data som redan finns i dag. Värdet skulle öka ytterligare om arbetsgivardeklarationen dessutom innehöll yrkesinformation till gagn för till exempel Skolverket och Myndigheten för Yrkeshögskolan. Dessutom skulle information om arbetstider som ligger bakom de redovisade månadslönerna ge ett stort värde för den svenska arbetsmarknadsforskningen. Att redovisa grova mått på arbetstid skulle inte medföra något påtagligt merarbete för arbetsgivarna, eftersom data redan finns i de lönesystem som används för att tillhandahålla uppgifter till Skatteverket. 

Med den information som arbetsgivardeklarationerna redan i dag innehåller har forskningen fått ett värdefullt underlag som kan användas för att exempelvis mäta sysselsättning och löneinkomst. Sådana uppgifter är viktiga för att studera sysselsättningseffekter av olika reformer inom arbetslöshetsförsäkringen eller den aktiva arbetsmarknadspolitiken.

Skatteverket kan göra samhällsnytta 

Om informationen kompletterades med branschtillhörighet och arbetstid skulle den dessutom bli ett hjälpmedel för forskning om arbetsutbud och lönebildning. Det skulle bidra till förbättrad jobbmatchning, som innebär stora samhällsekonomiska vinster. Till exempel sker cirka en miljon rekryteringar varje år och enbart en dag kortare tid vid rekryteringar skulle öka Sveriges BNP med cirka 7,5 miljarder per år. Dessutom leder en förbättrad jobbmatchning till minskad ohälsa och lägre sjukskrivningstal.

Förslaget till ny A-kassa borde bli starten för en effektivare arbetsmarknad där Skatteverkets data äntligen börjar användas för ökad samhällsnytta.