Nya DO ska vända kritiserad myndighetsskuta

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tidigare fått kritik för att driva alldeles för få ärenden. Men nu kavlar nytillträdde DO Lars Arrhenius upp ärmarna för att ändra på sakernas tillstånd. ”Jag vill skapa en större balans i uppdraget” säger han i en exklusiv intervju med Altinget.

Foto: Pontus Lundahl/TT
Marie Lundahl

Det är nya tider på myndigheten Diskrimineringsombudsmannen (DO). I december tillträdde Lars Arrhenius som ny diskrimineringsombudsman och chef för myndigheten.

Mer domstol

När Altinget intervjuar honom i mars håller han som bäst på med att dra upp nya riktlinjer för hur myndigheten ska arbeta framåt.

– Jag håller på att titta på hur myndigheten kan processa fler fall i domstol, och om vi kan börja driva fler individärenden, säger han till Altinget.

Han sätter därmed fingret på DO:s ömma punkt som de senaste åren väckt kritik från olika håll, inte minst från civilsamhället.

Barns rättigheter

Lars Arrhenius är född 1964, jurist och uppvuxen i Rwanda och i Eksjö. Under sin karriär har han rört sig framför allt inom området barns rättigheter. 

Man får titta närmare på de anmälningar som kommer in, de visar ju i någon mån var problemen finns.

2006 blev han första Barn- och elevombudet (BEO) när posten inrättades inom Skolinspektionen. Det innebar bland annat att utreda anmälningar om kränkande behandling och företräda enskilda barn och elever i domstol. Vidare har han varit ordförande för ECPAT och suttit i Unicefs styrelse. Han har också varit generalsekreterare för antimobbningsorganisationen Friends.

Tilltagande kritik mot DO

På DO efterträdde Lars Arrhenius Agneta Broberg som ledde myndigheten i ett decennium. Under hennes ledarskap ådrog sig myndigheten en tilltagande kritik då antalet diskrimineringsärenden som drivits av myndigheten sjönk drastiskt. Det är alltså detta Lars Arrhenius nu ska ändra på.

De senaste åren har det inkommit runt 2 500 anmälningar till DO per år. Men under 2020 lämnade DO själv in endast tre stämningsansökningar, och fem respektive fyra stycken föregående år.

Varför har myndigheten utvecklats så här?

– Det är en självständig roll man har som ombudsman och det handlar om hur man tolkat uppdraget. Man har kanske satsat lite för mycket på det främjande och förebyggande arbetet, och inte prioriterat tillsynsuppdraget med individperspektivet. 

Fakta

Sju diskrimineringsgrunder

En förenklad beskrivning av lagens definition av diskriminering är att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska också ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

  • kön
  • könsöverskridande identitet eller uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder.

Sex former av diskriminering

Lagen förbjuder sex former av diskriminering. De olika formerna är:

  • direkt diskriminering
  • indirekt diskriminering
  • bristande tillgänglighet
  • trakasserier och sexuella trakasserier
  • instruktioner att diskriminera.

Källa: Do.se

– Jag vill skapa en större balans i uppdraget. Vi behöver öka andelen fall som går till domstol.

Kraftig ökning 2020

Under 2020 ökade antalet anmälningar med 34 procent under 2020, och totalt kom det in 3 500 anmälningar.

– Det är helt klart en kraftig ökning, säger han.

Myndigheten tror att det hänger ihop med ett nytt webbformulär för tips och klagomål som infördes förra året.

Black lives matter

Men det finns annat som kan påverka.

– I somras väckte Black lives matter-rörelsen mycket uppmärksamhet, ökningen kan möjligen hänga ihop med det, säger Arrhenius.

Man har kanske satsat lite för mycket på det främjande och förebyggande arbetet, och inte prioriterat tillsynsuppdraget med individperspektivet.

Enligt en färsk DO-apport är just etnisk tillhörighet en av de vanligaste diskrimineringsgrunderna som anges, jämte funktionsnedsättning.

Skuggrapport av tidigare JämO

I en skuggrapport från Arena idé påpekar rapportförfattaren och tidigare JämO Lena Svenaeus att funktionsnedsättning är ett område där DO drivit ytterst få fall. Och inte ett enda fall gällande lika lön för lika arbete har myndigheten drivit.

Lars Arrhenius menar att han inte vet vilka bedömningar man gjort tidigare.

– Man får titta närmare på de anmälningar som kommer in, de visar ju i någon mån var problemen finns. Då kan det finnas skäl att driva fall inom de områden där det finns stora problem kring diskriminering i samhället, säger Lars Arrhenius.

– Samtidigt kan det finnas områden där det inte görs anmälningar trots att det finns stora problem med diskriminering, och det måste vi också uppmärksamma.

Dialog med civilsamhället

Med sin bakgrund i civilsamhället vill Lars Arrhenius fördjupa DO:s dialog med civilsamhället. Han har redan träffat flera så kallade antidiskrimineringsbyråer ute i landet.

– Jag tror att det är viktigt att tillvarata de erfarenheter och den kunskap som finns i civilsamhället, som DO kan ha nytta av. En dialog och ett utbyte kan leda saker framåt.

Han ska även träffa andra myndigheter som sysslar med liknande frågor.

– Jag tror på samverkan i de här frågorna.

Effekt av coronapandemin

Liksom alla myndigheter ser DO över vilken effekt coronapandemin har haft inom myndighetens område. 

– Vi har fått in en del anmälningar inom vårdområdet, säger Lars Arrhenius.

Mer kan han inte säga i dagsläget.

– Det är något vi tittar på.

Nämnda personer

Lars Arrhenius

Diskrimineringsombudsman (DO)
Jurist

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget