Ny nationell strategi ska främja företag i kreativa branscher – ”Mer än kulturpolitik”

– Kulturlivet är en del av näringslivet. 92 procent av det ekonomiska förädlingsvärdet i den kulturella och kreativa branschen skapas av företag som omsätter runt 400 miljarder kronor varje år, säger utredare Tobias Nielsén, som till vardags är förlagschef och kulturentreprenör med bland annat förlaget Volante och talaragentur, till Altinget.  

Inom branschen är mindre företag med få anställda vanligt förekommande, något som särskiljer företagsklimatet inom de kreativa och kulturella branscherna, menar Nielsén. 

– Ett vanligt missförstånd är därför att dessa företag inte vill växa. Att det inte finns någon tillväxtvilja och därför inte någon rådgivning eller finansiering för dem. Men det stämmer inte. 

Tobias Nielsén lyfter fram att åtta av tio soloföretag i de här branscherna vill växa, jämfört med genomsnittet på sex av tio.

– Däremot vill de kanske inte anställa och bygga bolag på det sättet, utan snarare bara sälja mer eller växa på bredden i form av projektbaserade samarbeten.

Vartannat år

– Vi har hört i olika samtal med branschorganisationer att om man till exempel jobbar med film vinstdrivande så förpassas man ändå ofta till någon form av kulturetikett och en passiv kulturpolitik som inte alltid uppfyller något syfte eller önskemål.  

Därför föreslår utredningen ett delat ansvar på statlig nivå mellan kultur- och näringsdepartementet. Det delade ansvaret skulle innebära att kulturministern är ansvarig ena året och näringsministern andra året för en interdepartmental grupp.

Dessutom föreslås att en grupp på gd-nivå från de olika myndigheterna samordna regelbundet enligt den tioåriga strategin.

– Det här är mer än kulturpolitik. Utöver synergier med näringspolitiken så finns definitivt arbetsmarknads- och utrikespolitiken också med här, och det måste ske en större samverkan mellan regioner och kommuner, säger Tobias Nielsén.

Internationell marknad

Något som utmärker de kulturella och kreativa branscherna är att många företag har en internationell marknad att vända sig till. Detta har utredningen försökt anpassa strategin till, menar Nielsén. 

– En tiondel av alla företag i landet omfattas av strategin, vilket är cirka 130 000 företag. Men de här företagen är inte av samma sort. Det kan vara allt från enskilda konstnärer till stora företag som Spotify. 

– Ett globalt fokus är akut. Framför allt för att uppnå en balanserad upphovsrättsmarknad, säger Tobias Nielsén.