LO är ett hot mot den svenska modellen

Redan 1987 fanns det kloka personer inom socialdemokratin som insåg det motstridiga med att tvinga in någon i ett politiskt parti genom att bara vara fackligt ansluten. Detta ledde till att Socialdemokraterna på sin partikongress 1987 beslutade att avskaffa kollektivanslutningen, vilket i praktiken avslutades 1991.

Sviktande stöd för Socialdemokraterna

Det som då hände var att representanter för lokala fackavdelningar upptäckte ett sätt att kringgå 1987 års beslut. De anslöt sina avdelningar och klubbar direkt som medlem hos Socialdemokratiska Arbetarpartiet. Den här åtgärden kallas organisationsanslutning. Detta gav avdelnings- och klubbrepresentanterna möjlighet att få representation i det socialdemokratiska partiet samt att fortsättningsvis kunna kanalisera medlemmarnas pengar till ett politiskt parti.

Frågan kan ställas om det är anmärkningsvärt att inget av de övriga riksdagspartierna tillåter organisationsanslutning. Socialdemokraterna har följande skrivning: ”Efter kollektivanslutningens avskaffande 1991 förekommer endast individuellt medlemskap. En lokal facklig förening kan dock som organisation anslutas som stödjande medlem till en arbetarkommun”.

Om vi ser på SCB:s partisympatiundersökning från maj 2022 ser vi att 63,4 procent av medlemmarna i LO inte sympatiserar med Socialdemokraterna. Partiet har förvisso flest sympatisörer med 36,6 procent men de är tätt följda av Sverigedemokraterna på 30,9 procent och därefter finns ett lite större gap till Moderaterna på 12,8 procent.

Aktiv politisk verksamhet

Organisationsanslutningen innebär att de flesta som bifalls medlemskap från en socialdemokratiskt ansluten LO-avdelning eller klubb blir ofrivilliga sponsorer till Socialdemokraterna. Dessutom kommer det fackliga ombudet att representera medlemmens avdelning/klubb i partiet mot medlemmens vilja.

Riksdagens utredningstjänst har ställt frågan till Socialdemokratiska riksorganisationen om antalet organisationsanslutningar. Partiet har inte svarat på frågan då de enbart registreras lokalt och inte centralt, vilket är underligt i sig. Vid en jämförelse med fackföreningarna på tjänstemannasidan, TCO och SACO, kan poängteras att de båda har stadgat att de är politiskt obundna. Någon sådan skrivning finns inte att hitta hos LO.

LO trycker i stället på knappen för en aktiv politisk verksamhet. Följande skrivning som återfinns i LO:s normalstadgar gäller inom respektive avdelnings eller klubbs geografiska verksamhetsområde: ”att aktivt bedriva facklig-politisk samverkan tillsammans med Socialdemokraterna”. Frågan är given.

Är det underligt om man undrar hur länge detta tydligt odemokratiska och farliga tillvägagångsätt ska få fortgå?

Varför ska de fackliga representanterna aktivt samverka med ett parti där en minoritet av medlemmarna har sina sympatier? Resultatet av ovannämnd samverkan är att Socialdemokraterna får kontantbidrag från LO som under 2021 uppgick till 6 miljoner kronor. Utöver LO:s bidrag erhöll partiet 2021 ytterligare ungefär 2 miljoner kronor från andra fackliga organisationer.

Odemokratiskt tillvägagångssätt

Inom fackföreningsrörelsen har röster höjts för att avsluta biståndet till Socialdemokraterna. Här noteras att Elektrikerförbundet och Fastighetsanställdas förbund slutade att ge bidrag till Socialdemokraterna år 2021. Kommunal upphörde redan 2020 att ge bidrag till den socialdemokratiska partikassan. Tidigare gav de tre miljoner kronor årligen.

Detta om fackliga bidrag. Om vi lyfter blicken en aning läser vi att LO har beslutat att aktiva Sverigedemokrater inte får inneha förtroendeposter. Detta trots att de i demokratisk ordning har blivit valda av sina fackmedlemmar. Det senaste tydliga exemplet är en sverigedemokratisk politiker som valdes till ordförande i en IF metallklubb på SSAB. IF Metalls riksorganisationen gick in och annullerade valet.

Är det underligt om man undrar hur länge detta tydligt odemokratiska och farliga tillvägagångsätt ska få fortgå? Detta är med stor sannolikhet orsaken till att anslutningsgraden till LO sjunker. En följd av detta är äventyrandet av hela den svenska modellen. Frågan som då alla med lite sunt förnuft ställer sig är: Vill inte LO behålla den svenska modellen? Är LO medvetna om riskerna med deras agerande?