Ge 57:orna ränta på återbetalningen efter statens skattemiss

Under förra året tvingades alla personer födda år 1957, cirka 110 000 personer, betala högre skatt än vad de borde. Det handlar om cirka 2 000 kronor mer i skatt varje månad för en vanlig pensionär och cirka 3 000 kronor i månaden om man fortfarande arbetar.

Misstag i lagstiftningsarbetet

Bakgrunden till detta är flera misstag i lagstiftningsarbetet för höjda åldersgränser i pensionssystemet och kringliggande system. Första årskullen att omfattas av pensionsåldershöjningarna från 65 till 66 år är födda 1958. Ingen född tidigare än så skulle påverkas, vilket har kommunicerats sedan 2017. Men trots det höjdes åldern för det förhöjda grundavdraget, lägre skatt på pensionsinkomster, också för födda 1957.

Resultatet blev att 57:orna under 2023 betraktades som pensionärer i alla trygghetssystem förutom i skattessystemet, och fick därmed en högre skatt under hela 2023. Beslutet om att de, tvärtemot tidigare besked, skulle komma att beröras av åldershöjningen enbart i skattehänseende kom väldigt sent. Informationen var också bristfällig, vilket försvårade för berörda att ta medvetna beslut om sin ekonomi.

Under hösten 2023 gav regeringen besked om att den högre skatten ska återbetalas. Utredningsförslaget har varit ute på remiss med svar senast i måndags. SKPF Pensionärerna och SPF Seniorerna är mycket positiva till att regeringen föreslår att den högre och felaktiga skatten ska återbetalas till alla födda 1957 i juli 2024. Samt att årskull 1959, som utan förändringar skulle drabbas av samma felaktiga skatt, kommer att beskattas korrekt år 2026.

Tilliten har skadats

Det inträffade har skadat tilliten till politiken och berörda myndigheter, inte minst för att de berörda inte informerades i tid och på ett bra sätt. Vi märker redan nu av att personer födda 1957 undrar hur, när och var återbetalningen kommer att ske. Trots det anser inte regeringen att några informationsinsatser kring skatteåterbetalningen till årskull 1957 behövs enligt sitt förslag.

Här är man på väg att göra om samma misstag igen. Informationsinsatser är avgörande, då som nu, för att alla berörda ska kunna planera sin ekonomi. God information är också en tillitsfråga. Information bör därför gå ut så snart som möjligt till de som berörs av återbetalningen. Exempelvis information om tid för utbetalning och ansvarig myndighet, men också om eventuella sociala ersättningar påverkas under 2024.

Det inträffade har skadat tilliten till politiken och berörda myndigheter, inte minst för att de berörda inte informerades i tid och på ett bra sätt.

Det finns som sagt lärdomar att dra för framtiden av det som har inträffat. För att liknande misstag ska undvikas krävs insikter bland beslutsfattare om att regler och åldersgränser i kringliggande system – särskilt arbetsmarknad och trygghetssystem – i hög grad påverkar och är sammankopplade med pensionerna.

Se över hela pensionssystemet

De allvarliga brister i beredningsarbetet och i konsekvensbeskrivningarna som föregick pensionsåldershöjningarna behöver granskas och utredas för att inte inträffa på nytt. Inte minst att beslut som påverkar pensionsrelaterade åldrar måste tas med klart större framförhållning än ett drygt halvår och att berörda informeras i god tid. Det inträffade tydliggör behovet av en översyn av hela pensionssystemet.

Vi anser också att ränta bör påföras återbetalningen. Precis som ränta kan utkrävas av staten i samband med återkrav i skattefrågor bör det omvända gälla här.

Vidare så saknar vi även ett resonemang och förtydligande kring det faktum att de i årskull 1957 som arbetat under förra året har betalat in full egen- och arbetsgivaravgift. Trots att personerna i fråga dels inte kunnat ta del av försäkringar på arbetsmarknaden under förra året dels ska ha en lägre avgift från att de når pensionsåldern. Detta menar vi är mycket motsägelsefullt, och riskerar även att drabba årskull 1959 om ett par år. I båda fallen menar vi att regeringen bör återkomma med förslag kring såväl ränta som för höga avgifter.