En ny modell krävs när företagare tvingas sänka sina egna löner

Många företagare, som ofta redan i dag har osäkra och låga inkomster, tvingas sänka det egna löneuttaget ytterligare för att verksamheten inte ska gå under. Eftersom företagandet blir alltmer riskabelt och mindre lönsamt, samtidigt som många marknader stagnerar eller minskar, syns en klar avsaknad av nyföretagande.

Företagarkåren blir allt äldre och kompetensbristen i flertalet branscher utmanar. Samtidigt fungerar arbetsmarknaden som bäst i kommuner där en hög andel invånare driver aktiva företag. Ju högre andel aktiva företagare, desto lägre arbetslöshet. Chanserna till att få ett jobb höjs särskilt för unga och utrikesfödda i företagsamma kommuner.

Bygg en ny modell

Det finns fem viktiga samhällsförändringar som behövs för att företagandets villkor ska stärkas.

1. För det första behövs en mer företagsnära lönebildning. En lönebildning som tar hänsyn till de enskilda företagens villkor och vardag utgör en avgörande del av den svenska modellen. Större hänsyn måste tas till enskilda verksamheters förutsättningar. Den senaste löneuppgörelsen kan exempelvis vara lättare att bära för stora verksamheter riktade till den internationella marknaden än för mindre hemmamarknadsorienterade verksamheter.
2. I Danmark, Finland, Tyskland, Österrike, Schweiz och Nederländerna finns välfungerande moderna lärlingsutbildningar, vilka borde utgöra en inspiration till förändring i Sverige. Ett fungerande system för lärlingsutbildning bidrar i hög grad till att matchningen på arbetsmarknaden blir bättre. Arbetsgivarna löser sin kompetensförsörjning och utbildningsformen hjälper arbetssökande in på arbetsmarknaden. En del lärlingar kan dessutom bli framtidens företagare – det kan alltså också vara en lösning för generationsskiften.
3. Arbetsgivaravgifterna behöver normaliseras gentemot omvärlden. Nivån skulle behöva sänkas från 31,4 till 16,4 procent för att vara i nivå med vad som gäller i liknande ekonomier och samhällssystem som vi har. Sverige har orimligt höga kostnader för statlig administration som andel av ekonomin.
4. En annan utmaning i Sverige är att företagen, förutom att de belastas med mycket höga skatter, också måste betala omfattande kommunala tillsynsavgifter. Tillsyn är en form av myndighetsutövning som företagare inte kan välja bort. Avgifterna borde avskaffas eller åtminstone kraftigt begränsas.
5. Ovanpå allt detta kommer regelkrånglet, kostnaden för att leva upp till kraven från olika myndigheter uppgår till omkring 200 miljarder kronor årligen för näringslivet i Sverige. Det är fler företagare som upplever att regelkrånglet ökar än de som upplever att det minskar. Olika verktyg för systematisk minskning av regelbördan har utvecklats internationellt, men lyser i stort sett med sin frånvaro i Sverige.

Borde vara ledstjärnan

Behovet av förändring är omfattande. Det handlar om att lägga grunden för en företagsnära svensk modell, där kostnaderna som belastar företagen sänks. Resultatet kommer att bli ökad företagsamhet, fler jobb och långsiktig tillväxt. Alternativet är att den ekonomiska krisen blir en långdragen stagnation. Ledstjärnan borde vara att skapa en företagsnära svensk modell.