Bristen på yrkesutbildade är akut och behovet ökar konstant. År 2030 beräknas det saknas 250 000 personer till yrkesutbildningsrelaterade yrken. Trots detta satsas nästan tio gånger så mycket resurser på akademiska utbildningar jämfört med yrkesutbildningar.

I budgetpropositionen för 2023 avsattes 31,1 miljarder till utbildningar på grundnivå och avancerad nivå inom universitet och högskolor och endast 3,8 miljarder till utbildningar inom yrkeshögskolan. Det är dags att omprioritera!

I dag har vi ett samhälle där allt färre ska betala för allt fler och antalet människor i arbetsför ålder som inte arbetar ökar konstant. Så många som 1,3 miljoner personer i arbetsför ålder arbetar inte alls eller arbetar så lite att det offentliga måste kompletteras med ersättningar och bidrag.

Är det verkligen genuskurser i naturvetenskap och teknik eller fler kulturgeografer som behövs?

Yrkesutbildning är synnerligen viktig för att säkerställa en kompetent och diversifierad arbetskraft. Genom att erbjuda praktisk och specialiserad träning för yrken som kräver specifika färdigheter, såsom hantverk, tekniska yrken och vårdyrken, kan arbetsmarknadens behov tillgodoses. Yrkesutbildning kan också vara en väg till arbete för dem som inte nödvändigtvis har förutsättningar eller intresse för en långvarig högre utbildning. Genom att prioritera yrkesutbildning kan arbetslösheten minskas och underbemanning bekämpas, samtidigt som en bredare inkludering främjas. Men insatserna måste börja tidigt. Redan i grundskolan behövs tydligare information om de olika yrkesutbildningarna och möjligheterna därefter.

Inte genuskurser vi behöver

För att kunna möta ett större utbud av yrkesutbildningar krävs en omprioritering av resurser mellan högre utbildning och yrkesutbildning. Inför höstterminen 2023 erbjuder till exempel universiteten i Uppsala och Lund 2 546 respektive 2 046 olika kurser i sina utbud. Men är det verkligen genuskurser i naturvetenskap och teknik eller fler kulturgeografer som behövs? I Sverige finns det otroliga möjligheter till vidareutbildning efter den obligatoriska grundskolan. Skattefinansierade utbildningar som erbjuds utan kostnad till dem som önskar. Men ska verkligen skattepengar betala för utbildningar som i slutändan inte ger något tillbaka till samhället?

Det finns många bra exempel på utbildningar som leder till arbete. I Övertorneå är Utbildning Nord sedan 1970 en samnordisk utbildningsanordnare som ordnar yrkesutbildningar för den finska, norska och svenska arbetsmarknaden. 99 procent av eleverna har ett väntande arbete direkt efter utbildningens slut. Det finns även utbildningar runt om i landet som bedrivs i nära samarbete med arbetsgivare och branscher. I dag lägger svenska företag nästan två miljarder årligen på olika samverkansprojekt med utbildningsväsendet för att på så sätt få kompetent arbetskraft.

Behövs ny strategi

Det behövs en ny strategi för att tillgodose kompetensbristen för att kunna ha någon chans att möta dagens och framtidens behov av yrkesutbildad arbetskraft. Vilka områden som behöver stärkas är välbekant. Arbetsmarknaden skriker efter yrkesutbildad arbetskraft men är det någon som lyssnar?