Att följa krångliga regelverk kostar svenska företag mer än 377 miljarder kronor

Nyheten om att regeringen inrättar ett förenklingsråd som ska ta fram och genomföra konkreta regelförenklingsförslag avseende befintlig lagstiftning mottogs med glädje av det svenska näringslivet. Rätt genomfört och med tillräckliga resurser kan rådets arbete leda till lättnader, i synnerhet för små och medelstora företag som får lägga en för stor andel av sina resurser på att sätta sig in i regelverk och hantera tillståndsansökningar. I förlängningen skulle arbetet också kunna göra det billigare att driva företag i Sverige och därmed stärka Sveriges ekonomi.

19 regelförbättringsförslag

Som det samlade näringslivets företrädare i regelförbättringsfrågor vill Näringslivets regelnämnd (NNR) och våra medlemmar gärna bidra till arbetet med att snabbt starta upp såväl regeringens som förenklingsrådets arbete. Vi har därför tagit fram och skickat in en sammanställning med 19 regelförbättringsförslag som vi anser att regeringen och förenklingsrådet i ett första steg bör fokusera på.

Förslagen omfattar områdena skatt (framför allt moms, entreprenörsskatt och redovisning/revision), miljö (framförallt miljötillståndsprocessen och avfallshantering) och myndighetsutövning (framförallt på regional och lokal nivå). Dessa tre områden är de som ofta toppar mätningarna över vad företagen själva uppfattar som mycket betungande. Därför skulle förslagen, om de genomfördes, underlätta för många företag i de flesta branscher och därmed få en stor sammantagen effekt för näringslivet.

Utvecklingen har gått åt fel håll

Flera av förslagen har redan varit föremål för olika utredningar och åtföljs av framarbetade författningsförslag. De är därmed lågt hängande frukter som snabbt kan åstadkomma märkbara resultat i form av tidsbesparing, kostnadssänkningar, ökad investeringsbenägenhet och minskad osäkerhet för berörda företag.

Genom att se över regelverken kan man spara företagen både tid, pengar och oro och ge den extra skjuts som behövs för att orka kämpa vidare eller satsa nytt under de tuffa år vi nu går igenom.

Tydliga, välfungerade och kostnadseffektiva regelverk för företagande är viktigt för att näringslivet ska kunna utvecklas, bli konkurrenskraftigt och skapa tillväxt för samhället. Tyvärr har utvecklingen under många år gått i motsatt riktning och regelbördan har blivit ett allt större problem för svenska företag.

I NNR:s årliga Skop-undersökningar har det sedan år 2009, med ett undantag, varje år varit fler företag som upplevt ökat krångel än som sett förenklingar. Tillväxtverkets mätningar visar på en kraftig ökning av företagens administrativa kostnader sedan år 2013, en ökning med nästan fem miljarder kronor på årsbasis. Tillväxtverket har också skattat företagens sammanlagda kostnader att följa regelverken till hisnande 377,5 miljarder kronor.

Stoppa krångelinflationen

Det är alltså många års krångelinflation som behöver bekämpas och förenklingsrådet och regeringen har ett gediget arbete framförs sig. Å andra sidan går det att lösa och mycket kunskap finns att hämta, inte minst hos de verkliga experterna – företagen- som drabbas av regelkrånglet.

Regelförbättring är ett enkelt och billigt sätt att underlätta för företagen, i synnerhet i den svåra ekonomiska situation vi nu befinner oss i. Genom att se över regelverken kan man spara företagen både tid, pengar och oro och ge den extra skjuts som behövs för att orka kämpa vidare eller satsa nytt under de tuffa år vi nu går igenom.

De 19 regelförbättringsförslagen är en bra början och en utmärkt start för ett handlingskraftigt förenklingsråd och för regeringen som nu har möjlighet att minska åratal av pålagor. Vår uppmaning till näringsministern är att lyssna på företagen och ta vara på den möjligheten.