Vetenskapsakademien: ”Sverige tillät för stor smittspridning i början av pandemin”

Efter Kungliga vetenskapsakademiens sex delrapporter om coronapandemin kommer nu slutrapporten som riktar skarp kritik mot hur smittskyddshanteringen gått till. Bland annat föreslår Vetenskapsakademin att en oberoende expertgrupp tillsätts som ska vara rådgivande vid pandemier.

Stänga ner tidigt

Enligt tidigare statsepidemiolog Annika Linde, en av experterna i gruppen, är den viktigaste slutsatsen att myndigheter och politik måste agera snabbare, kraftfullare och i ett tidigare skede vid en pandemi.

– Man ska tidigt försöka att ha en så begränsad smittspridning som det bara går innan man lärt känna viruset och hur det beter sig, säger hon till Altinget.

– Det betyder inte att man ska ha evighetslånga nedstängningar.

Men däremot finns det då enligt Linde en chans att hindra den stora mängd dödsfall som inträffade i Sverige under våren 2020.

Hur borde Folkhälsomyndigheten och politikerna agerat i stället?

– Man borde ha gjort som i Danmark, Norge och Finland. Där stängde man redan den 12 mars gränser och verksamheter. Den stora skillnaden i dödstal mellan Sverige och de andra nordiska länderna uppkom då, i början.

– Sverige tillät för stor smittspridning i början av pandemin.

Mer än bara rekommendationer

Annika Linde betonar också att för mycket ansvar har lagts över på vanliga människor, som fått ett för stort utrymme att tolka och välja hur de själva ska göra för att hindra smittspridning. 

Regeringen har ju aldrig presenterat någon övergripande strategi.

Annika Linde, Vetenskapsakademiens expertråd och fd statsepidemiolog.

Exempelvis visste Folkhälsomyndigheten att det kom ”importfall” med smittade från södra Europa.

– I samband med att folk kom hem borde man ha varit striktare och infört obligatorisk testning och tvingande karantän, inte bara ge rekommendationer.

”Luftburen smitta”

Exempelvis borde munskydd blivit obligatoriskt tidigt, liksom att införa krav på testning för personer som exponerats för smitta men inte har symptom.

– Folkhälsomyndigheten tog inte det faktum att covid-19 är en luftburen smitta på tillräckligt stort allvar.

– Dessutom borde man stoppat flyget både in och ut ur landet för att hindra att det kom in mer smitta, på samma sätt som de övriga nordiska länderna gjorde.

Läkarförbundet: ”Högt pris”

Den kritik Vetenskapsakademin framför skiljer sig inte nämnvärt från Coronakommissionens, enligt Annika Linde.

När Altinget söker Läkarförbundet för en kommentar hänvisar de istället till ett uttalande som Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale gjorde när Coronakommissionen kom med sitt betänkande.

I en intervju med Sveriges radio understryker Rydgren Stale att sjukvårdspersonalen är sliten och i behov av återhämtning, samt att sjukvården klarade av att ställa om utan att kollapsa, ”men till ett högt pris”.

– Vi ser att man behöver få en hel del saker på plats. Vi var inte särskilt bra rustade för att ta hand om en pandemi, säger hon.

– Vi ser att staten behöver ta ett mycket större ansvar i styrningen av hälso- och sjukvården.

Enligt Sofia Rydgren Stale behöver beredskapen med bland annat personlig skyddsutrustning bli bättre samt att specialistläkarna behöver bli fler.

Ingen regeringsstrategi

Enligt Annika Linde har det saknats en tydlig och konkret strategi som myndigheterna kunnat genomföra krishantering utifrån.   

– Regeringen har ju aldrig presenterat någon övergripande strategi utöver att vården skulle klara sig, säger hon, och syftar till att svensk pandemiberedskap främst är utformad för influensapandemier. I rapporten skriver man:

”Strategin valdes sannolikt eftersom man ansåg att influensapandemier inte går att hejda på grund av den mycket effektiva smittspridningen. Den ursprungliga SARS-CoV-2-stammen spreds troligen mindre effektivt och mer fläckvis än influensa.”

En strategi som dock fanns var den ”platta kurvan-strategin”, det vill säga att smittkurvan skulle plattas ut så att vården skulle klara sig.

– Utgångspunkten var alltså att man inte trodde att det gick att ha en lägre smittspridning totalt sett.

”Ratta nedstängningarna”

Linde medger att en av orsakerna till att Sverige inte införde mer rigorösa regler och snabbare nedstängningar i ett tidigare skede delvis berott på att lagstiftningen inte tillät ”allt som behövde göras”.

– Därför uppstod det också konflikter som ledde till att det i stället blev de lokala kommunala myndigheterna som fick ratta nedstängningarna, säger hon.

– Så delvis var det inte möjligt att göra annorlunda.