Vanskligt att tolka ungas svar om psykisk ohälsa

Enligt flera undersökningar ökar den psykiska ohälsan bland de unga. Men enligt Anette Wikström, biträdande professor vid institutionen Tema Barn på Linköpings universitet är det svårt att veta hur ungdomar tolkar frågor i enkäterna.

Enkät om skolbarns hälsovanor

Anette Wickström och Sofia Kvist Lindholm, universitetslektor vid Linköpings universitet, ville ta reda på hur ungdomar tolkar frågorna och vad besvären står för i deras liv. De har gjort en kvalitativ studie med utgångspunkt från enkäten Skolbarns hälsovanor 2017/18 och Folkhälsomyndighetens rapport om enkäten.

Enkäten är internationell och har skapats av WHO. Den går ut till skolbarn och unga i 40-50 länder vart fjärde år. Det som undersöks är skolelever som uppgett att de har haft minst två besvär oftare än en gång i veckan under ett halvårs tid. Enkäten beskriver åtta problem som ungdomarna ska relatera till.

Motstridiga slutsatser

Enligt Anette Wickström har Folkhälsomyndigheten i vissa fall kommit fram till motstridiga slutsatser om vad ungdomarna verkligen menar med sina svar i enkäten. Enligt myndighetens analys mår de flesta ungdomar bra och har ett bra liv men samtidigt rapporterar de många besvär. Folkhälsomyndigheten anser vidare att de åtta problemen ska betraktas som psykosomatiska symtom och tecken på psykisk ohälsa.

– Då undrar man vad som är den rätta slutsatsen. Det har varit en gåta även för Folkhälsomyndigheten i många år. Vi kan inte heller motsäga det, för resultaten från olika studier från 80-talet fram till 2010 är väldigt motsägelsefulla. Den här typen av skattningsskalor som frågar om besvär – vi vet inte vad de står för i ungdomarnas liv, eller vad ungdomarna menar när de fyller i enkäten, säger Anette Wickström till Altinget.

Intervjuer med niondeklassare

Anette Wickström och Sofia Kvist Lindholm bestämde sig för att fokusera på den här frågan, men de ville också stanna i ungdomarnas berättelse och få en bakgrund till ungdomarnas svar i enkäten. De intervjuade 41 ungdomar vid två tillfällen, dels individuellt, dels i grupp.

– Det var väldigt öppna och djupa intervjuer som tog allt mellan 45 min till en och en halv timme. Vi har inte gjort någon mätande studie där vi har gått in och försökt motsäga mätningen, säger Anette Wickström.

Två olika linjer

Med hjälp av ungdomarnas berättelser har forskarna kunnat se två olika men väldigt tydliga linjer eller grupper. De ungdomar som verkligen lider av psykisk ohälsa och som behöver individuellt stöd. Sedan en grupp som har mer vardagliga och tillfälliga problem.

Enligt Anette Wickström var ungdomarna mycket noga med att tala om att deras huvudvärk eller magont berodde på prov, stress och liknande. Men de berättade också att de hade ett bra liv och att problemen ofta gick över.

– Vi har velat belysa för att visa på hur vansklig en sådan här mätning är, säger hon.

Anette Wickström och Sofia Kvist Lindholm vill att deras studie ska fördjupa förståelsen och fungera som ett komplement till de undersökningar som görs på området. De poängterar att det rör sig om självständig forskning som är del av ett stort internationellt forskningsfält där man studerar vad som sker när ungdomars självrapporterade besvär bedöms utifrån symptom på sjukdom istället för som komplexa sociala och relationella fenomen.

Problem med studier över lång tid

Anette Wickström och Sofia Kvist Lindholm ordnade en workshop i september 2018, där de presenterade sin forskning. Med på workshopen var bland annat Curt Hagquist, professor på Karlstads universitet, som har arbetat med enkäten. Deltog gjorde också Dorothy Currie, europeisk samordnare från WHO. Under workshopen diskuterades bland annat de problem som kan uppstå med studier som görs över lång tid.

– Det samhälle som ungdomarna levde i 1985 såg ju väldigt annorlunda ut jämfört med det samhälle de lever i i dag – med diagnoser och sociala medier. Vårt budskap är att inte måla upp en krisbild utan att differentiera mellan olika slags problem, säger Anette  Wickström.

Hon lyfter fram en annan viktig fråga. Det är vad de här olika larmen om psykisk ohälsa gör med ungdomarna.

– När man hela tiden får läsa att det är kris och att ungdomar mår dåligt. Det blir en väldigt negativ bild som presenteras i rapporter men också i media, säger Anette Wickström.

Folkhälsomyndigheten svarar

Folkhälsomyndigheten skriver i ett mejl till Altinget att forskarnas studie och Folkhälsomyndighetens rapport är två helt olika studier som är svåra att jämföra.

"I enkäten Skolbarns hälsovanor studeras skolelever som har uppgett att de har haft minst två besvär oftare än en gång i veckan under ett halvårs tid. I Linköpings universitets studie har man undersökt hur ungdomarna skulle svara och vad de lägger för innebörd i sina svar om de anger att de har besvär."

Folkhälsomyndigheten anser att studien kommer med intressant kunskap men att den inte kan omkullkasta myndighetens resultat.

"Det är trots allt en begränsad studie av ett mindre antal ungdomar."

Psykisk ohälsa kan betyda olika saker

Folkhälsomyndigheten håller med om att det finns ett problem i att alla inte är överens om betydelsen av psykisk ohälsa och att begreppet kan betyda olika saker för olika personer.

"Den allmänna diskussionen om psykisk ohälsa handlar ofta främst om de tyngre problemen. På så sätt blir det en språkförbistring där man använder samma ord men menar delvis olika saker. Då riskerar våra resultat att misstolkas. På myndigheten arbetar vi för att hitta bättre sätt att uttrycka oss kring psykisk ohälsa för att undvika missförstånd."