Sverige har mycket att lära om global psykisk ohälsa

En miljard människor världen över lever med psykiatriska tillstånd som depression, alkoholberoende eller PTSD och vart sjunde barn får en psykiatrisk diagnos under sin uppväxt. De flesta av dessa människor lever i låg- och medelinkomstländer. Katastrofer och konflikter som den i Ukraina ökar förekomsten när människor traumatiseras av otrygghet och våld. För den som drabbas av psykisk ohälsa kan konsekvenserna bli allvarliga och långtgående.

Förutom det personliga lidandet ökar psykisk ohälsa risken för stigmatisering, arbetslöshet och missbruk. Personer med svåra psykiatriska tillstånd som schizofreni lever i snitt 10-25 år kortare än genomsnittet. Var elfte minut tar ett barn sitt liv någonstans i världen.

Tortyr i stället för vård

För utsatta grupper i Sverige, såsom migranter, är vårdsökandet lägre än i övriga befolkningen trots att förekomsten av psykisk ohälsa är högre.

Trots allvaret har psykisk hälsa varit en eftersatt fråga på den globala agendan. Stigma och okunskap har lett till att de lösningar som finns kommer alltför få till del. I låg- och medelinkomstländer är behandlingsklyftan (andelen som inte får psykiatrisk vård trots att de har behovet) hela 75 procent.

Vid katastrofhjälp glöms den psykiska hälsan alltför ofta bort, trots risken för bestående men. I många länder får psykiatriska tillstånd under en procent av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten och när vård väl ges kan det ske tillsammans med våld och människorättsliga kränkningar, såsom långvarig fastkedjning.

Även om Sverige kommit långt jämfört med många andra länder återstår fortfarande mycket att både lära och lära ut. Trots att psykiatriska tillstånd idag utgör 5 procent av den totala globala sjukdomsbördan får projekt inom psykisk hälsa endast 0,75 procent av det svenska hälsobiståndet. För utsatta grupper i Sverige, såsom migranter, är vårdsökandet lägre än i övriga befolkningen trots att förekomsten av psykisk ohälsa är högre.

Aktörer går samman

Det finns lösningar. Det senaste decenniet har en internationell rörelse för global psykisk hälsa vuxit fram; ett tvärvetenskapligt fält inriktat på att stärka den psykiska hälsan hos människor världen över genom behandlande, förebyggande och främjande insatser. Rörelsen samlar beslutsfattare, forskare, ideella organisationer, vårdpersonal och patienter i en gemensam strävan för psykisk hälsa. Det är hög tid att svenska aktörer uppmärksammar och ansluter sig till denna globala rörelse.

Många innovativa lösningar skulle, efter lokala anpassningar, kunna tillämpas med framgång även i Sverige, exempelvis för att hantera det ökade vårdsökande vi kan förvänta oss från ukrainska flyktingar. Skalbara behandlingslösningar som kompetensväxling så kallat task-sharing och stegvis vård eller stepped care på engelska, går ut på att människor med lindrigare besvär snabbt erbjuds psykologisk behandling av specialutbildad personal, för att sedan hänvisas vidare om de behöver mer specialiserad vård.

Förebyggande skolundervisning

Som WHO rekommenderar i sina ”Guidelines on Promotive and Preventive Mental Health Interventions for Adolescents” kan skolundervisning kring psykisk hälsa öka motståndskraften hos unga och förebygga framtida besvär. Vi ser redan hur digitala lösningar gör att vården når ut på ett resurseffektivt sätt också till geografiskt svårtillgängliga områden.

Nätverket för global psykisk hälsa är en nystartad organisation som sprider kunskap och möjliggör samverkan i dessa viktiga frågor. Vi samlar svenska aktörer med ett intresse för global psykisk hälsa – från forskare och studenter till beslutsfattare och ideellt engagerade. I rapporten “Global psykisk hälsa – en introduktion” sammanfattar vi utmaningar och lösningar inom fältet och ger rekommendationer hur svenska aktörer kan bidra inom detta växande område.

Vi efterfrågar:

1. Omprioriteringar inom svenskt bistånd. Psykisk hälsa är i dagsläget ett grovt underfinansierat område. Det finns stor potential att hjälpa fler per investerad krona genom att stötta kostnadseffektiva, evidensbaserade program inom psykisk hälsa.

2. “Glokal” psykisk hälsa. Också i Sverige finns det en behandlingsklyfta som kräver innovativa lösningar. Särskilda satsningar på utsatta grupper som migranter kan främja en mer jämlik hälsa i befolkningen. Det krävs också ett ökat fokus på förebyggande insatser.

3. Forskningsfrämjande insatser. Global hälsa är ett etablerat forskningsfält men fokus ligger traditionellt på kroppslig hälsa. Även om det finns enstaka eldsjälar runtom i landet så saknas det fortfarande kurser, forskningsmedel och institutioner för forskning inom global psykisk hälsa.

4. Investeringar i digital innovation. Sverige ligger i digitaliseringens framkant och har goda möjligheter att utveckla framtidens lösningar inom digital vård och kunskapsspridning. För att tjänsterna ska vara användbara måste de utvecklas i nära samarbete med målgruppen och anpassas efter lokala behov.

5. Ta hänsyn till psykisk hälsa i beslutsprocesser. Människors psykiska hälsa påverkas i hög utsträckning av miljöfaktorer, från samhällets krisberedskap till individens boendesituation. Därför behöver psykisk hälsa bli ett självklart hänsynstagande i politiskt och organisatoriskt beslutsfattande – lika självklart som andra hållbarhetsaspekter.

6. Ideellt engagemang. Att dessa frågor uppmärksammas av fler individer och organisationer är en förutsättning för att psykisk hälsa ska få sin rättmätiga plats på den globala agendan. Också du som privatperson kan bidra genom att lära dig mer och sprida ordet - och visa extra omtanke när någon i din närhet behöver det.