Sverige behöver lagstiftning mot vuxenmobbning

Om du utsätts för diskriminering eller trakasserier på arbetsplatsen på grund av kön, ålder, religion eller någon av de andra diskrimineringsgrunderna, går det att anmäla till Diskrimineringsombudsmannen (DO). I flera fall har både kommuner och personer blivit fällda och fått betala skadestånd till dem som farit illa. 

Men vad gäller om du som vuxen utsätts för kränkande särbehandling, som inte faller inom ramarna för de sju lagstadgade diskrimineringsgrunderna, på arbetsplatsen? Det kan till exempel gälla utfrysning, skvaller, sabotage och verbala eller fysiska hot som pågår under en längre tid. Det vi brukar kalla mobbning. 

Svaret är enkelt: du faller mellan stolarna och har ingen att vända dig till.

Depression och låg självkänsla

Om det inte faller inom ramarna för diskriminering eller trakasserier är det nästintill omöjligt att anmäla en anställd som mobbar sina kollegor. Varken juridisk prövning eller straff för vuxenmobbning är etablerat i Sverige, och det finns inte heller någon särskild ombudsman att vända sig till.

Ansvaret för arbetsmiljön och att följa upp och motverka särbehandling och mobbning faller på arbetsgivaren. I bästa fall innebär det att arbetsplatsen har en personalpolicy, eller möjligtvis ett skyddsombud eller facklig representant med tillräckligt inflytande för att få till stånd en förändring. Kanske finns det en handlingsplan mot särbehandling på arbetsplatsen. Men i värsta fall upprätthåller arbetsgivaren ingetdera och struntar i sitt ansvar. Det är ett tandlöst skydd för den utsatta som står hjälplös och isolerad, utan någon att vända sig till. 

Dagens system innebär alltså att den person som kanske utsätter dig för mobbning också är den person du förväntas vända dig till för hjälp.

Enligt en undersökning som tidningen Kommunalarbetaren har gjort bland Kommunals medlemmar, har närmare en femtedel av de som svarat på enkäten blivit utsatta för mobbning på arbetsplatsen. Vidare visar statistik från Arbetsmiljöverket att av de anmälningar om arbetsskador som Försäkringskassan tar emot handlar en av tio om kränkande särbehandling och mobbning. Troligtvis är mörkertalet stort. Det är allvarliga siffror framför allt eftersom mobbning ofta leder till depression, fysisk ohälsa, låg självkänsla och i värsta fall även suicid. Särskilt utsatta är kvinnor, som står för åtta av tio av alla anmälningar.

Utred stärkt skydd för arbetstagare

I mer än hälften av anmälningarna till Försäkringskassan anges ”problem med överordnad” som orsak till den kränkande särbehandlingen. Dagens system innebär alltså att den person som kanske utsätter dig för mobbning också är den person du förväntas vända dig till för hjälp. Oftast resulterar det i att den som blir utsatt står ensam, trots att facket och andra inblandade gör vad de kan för att stötta. Till slut kan den utsatta tvingas byta arbetsplats. Mobbning på arbetsplatsen kan även medföra stora ekonomiska kostnader för individen som kan behöva betala för traumabehandling ur egen ficka. 

Att ansvaret för att följa upp och åtgärda mobbning och trakasserier enbart vilar på arbetsgivaren är således inte hållbart. Miljöpartiet anser att det är hög tid att vi utreder möjligheterna att stärka skyddet för arbetstagare genom juridisk prövning som ger möjlighet till upprättelse. Vi har därför lagt en motion till riksdagen där vi föreslår att regeringen utreder behovet av en ny lag som ger möjlighet till juridisk prövning samt att inrätta en särskild ombudsman som täcker de områden som DO inte når i dag. Det behovet har även lyfts från fackligt håll.

Det ska vara möjligt att få upprättelse för mobbning, även om du inte längre går i skolan.