Svenska patienter förlorar när kliniska prövningar förläggs utomlands

Antalet företagsinitierade kliniska prövningar som genomförs i Sverige har, sett över de senaste 15 åren, nära halverats. Det är dåliga nyheter för svenska patienter eftersom kliniska prövningar ger tillgång till de senaste medicinska behandlingarna. I samma stund som den forskande läkemedelsindustrin förlägger studier i andra länder än i Sverige så missar patienter möjlighet att få tillgång till nya behandlingar.

Sverige behöver bli mindre byråkratiskt

Vi ser lovande tendenser där ansökningarna om att få genomföra kliniska prövningar ökar – men från historiskt låga nivåer. Det är nu ett utmärkt tillfälle att med olika åtgärder försöka återuppbygga intresset för Sverige som ett land som är öppet för att ta emot nya kliniska prövningar. Det finns en god grund för optimism och flera goda möjligheter för regeringen och regionala beslutsfattare att agera.

• I mars i år presenterade Peter Asplund, klimat- och näringsdepartementet, sin utredning Förslag på åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för kliniska prövningar. Utredningen föreslår bland annat ett nationellt partnerskap för samverkan inom kliniska prövningar – SweTrial. SweTrial skulle bidra till att öka samordningen mellan aktörer för att göra Sverige attraktivt och mindre byråkratiskt i arbetet med kliniska prövningar.
• Stiftelsen Forska!Sverige konstaterar i sin agendarapport 2023 att regeringen också behöver använda sig av de statliga styrinstrument som står till buds för att öka regionernas medverkan i klinisk forskning. Men också att hälso- och sjukvårdslagen behöver, enligt rapporten, ändras för att förtydliga regioners och kommuners roll i forskningsarbetet.
• För närvarande pågår två utredningar som regeringen har tillsatt om hur hälsodata ska kunna bli mer tillgänglig också för forskningen. När dessa utredningar kommer med sina förslag måste det följas av konkreta åtgärder och förändrad lagstiftning. Mängder av regionala och lokala initiativ har tagits för att stödja kliniska forskare och för att förenkla arbetet med studier.

Klinisk forskning sker utomlands

Sverige är ett digitaliserat land där 95 procent av befolkningen har tillgång till internet och där även den äldre andelen av befolkningen blir mer och mer van att använda digitala hälsotjänster. Det betyder att Sverige är ett land som är väl lämpat för att genomföra decentraliserade studier i. I sådana studier kan deltagarna delta på distans och behöver därmed inte besöka klinikerna lika ofta som tidigare och därför kan deltagande i prövningar bli mer geografiskt jämställt.

Det finns redan exempel på företag som planerar att minska sin kliniska forskning i Sverige.

Kliniska prövningar är varken en regional eller sektoriell angelägenhet. Det är en nationell angelägenhet då det är ett faktum att en väl fungerande forskning är en förutsättning för att landets patienter ska få tillgång till en god vård och hälsa. Sverige är utsatt för stenhård internationell konkurrens och tendensen är att klinisk forskning förläggs alltmer i andra länder än i Sverige. Det finns redan exempel på företag som planerar att minska sin kliniska forskning i Sverige.

Industrin vill bidra

Vad vi behöver nu är ett tydligt ledarskap. Att regering, riksdag och regioner pekar ut att detta område är helt centralt om Sverige återigen ska kunna bli ett land som är världsledande inom klinisk prövning. Eftersom det är flera aktörer och myndigheter som formar grunden för framtida möjligheter att bedriva kliniska studier så krävs det ett tydligt ledarskap och att den som får det uppdraget pekar ut en tydlig riktning och agerar för att verkställa de förslag som nu finns på bordet./p>

Förslagen finns redo eller utformas i detta nu, aktörerna står i startblocken, industrin vill aktivt bidra och patienterna kan inte vänta längre. Nu är det dags att skrida till verket.