Debatt

Slutreplik: ”Vi noterar att solidaritetsprincipen inte nämns”

Det kan låta uppenbart att vård ska ges efter behov, men i såväl hälso- och sjukvården som i politiken är det ofta strukturella prioriteringar och tillgängliga resurser som är avgörande för utfallet av en behovsprioritering. Det skriver Mattias Andersson, förbundsdirektör för Svenska vård.

Det kan låta uppenbart att vård ska ges efter behov, men i såväl hälso- och sjukvården som i politiken är det ofta strukturella prioriteringar och tillgängliga resurser som är avgörande för utfallet av en behovsprioritering, skriver debattören.
Det kan låta uppenbart att vård ska ges efter behov, men i såväl hälso- och sjukvården som i politiken är det ofta strukturella prioriteringar och tillgängliga resurser som är avgörande för utfallet av en behovsprioritering, skriver debattören.Foto: Anders Wiklund/TT
Mattias Andersson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Jag tackar sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson för ett svar som till vissa delar förklarar att Tidöavtalets skrivelser om behovsprincipen snarare är en slarvig formulering än en ambition att göra tydligare avgränsningar kring vilka som ska få rätt till vård i Sverige.

Läs också

Det är en positiv signal till landets personal i vård och omsorg att regeringen fortsatt värnar om hela den etiska plattformen. Men i svaret kan man även utläsa en signifikant skillnad mellan rådande hierarki och samarbetspartiernas intentioner. Sjukvårdsministern skriver att behovsprincipen ska vara central jämte de övriga principerna, vilket innebär en förändrad tolkning av den etiska plattformens tågordning.

Solidaritetsprincipen nämns inte

Jag noterar även att solidaritetsprincipen inte nämns överhuvudtaget. Det återstår att se om denna centrala förändring kommer göra skillnad i framtida presenterade lagförslag baserade på överenskommelserna i Tidöavtalet.

Sjukvårdsministern beskriver värdet av en medicinsk bedömning av vems behov som ska prioriteras. Utan att problematisera svårigheten kring behovsbedömning är ministerns svar att den som är i störst behov av vård inte ska trängas undan av den vård där det finns mest efterfrågan.

Prioriteringar är avgörande

Det kan låta uppenbart att vård ska ges efter behov, men i såväl hälso- och sjukvården som i politiken är det ofta strukturella prioriteringar och tillgängliga resurser som är avgörande för utfallet av en behovsprioritering. 

I Tidöavtalets ambition, där nationella principer för ersättningar och avgifter ska bygga på behovsprincipen, finns en risk att det är det statliga huvudmannaskapets behov som prioriteras framför utfallet av en läkares medicinska bedömning gentemot patientens bästa.

För att undvika ett sådant scenario bör utredningsdirektiven som sjukvårdsministern utfärdar bygga på hela den etiska plattformens principer och inte enbart på behovsprincipen. Vilket sjukvårdsministern i sitt svar verkar garantera att så blir fallet.

För i en civiliserad värld flyter juridiken på ett hav av etik.

 

Nämnda personer

Acko Ankarberg Johansson

Sjukvårdsminister (KD)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00