I mars planerar regeringen och justitieminister Morgan Johansson att lämna över propositionen Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet till riksdagen, enligt förteckningen över vårens planerade propositioner. Propositionen bygger på en utredning som föreslagit att de som arbetar i offentligt finansierad men privat driven vård, skola och omsorg ska ha samma meddelarskydd som anställda i de offentliga verksamheterna. Det innebär bland annat att arbetsgivaren inte får efterforska vem det är som har lämnat uppgifter till media om arbetsplatsen eller företaget.

Utredningen tillsattes sommaren 2012 av den tidigare regeringen och utredaren Margareta Åberg lämnade över sitt slutbetänkande till regeringen i november året därpå (kommittédirektiv 2012:76).

Enligt utredningens förslag ska alla som är verksamma inom kärnverksamheten omfattas av lagen, även inhyrd personal. Däremot omfattas inte personer i företagsledande ställning av lagen.

All typ av information, utom sådan som omfattas av tystnadsplikt, kan lämnas ut med stöd av det lagförslag som utredningen föreslår.

Skydd för visselblåsare

Samma dag som propositionen om meddelarskydd ska läggas fram, den 22 mars, planerar regeringen också att lämna över ett lagförslag om att stärka skyddet för visselblåsare. Många som upptäcker att allt inte står rätt till på jobbet avstår från att slå larm. Orsaken kan vara rädsla för repressalier, men också att man inte vet vart man ska vända sig.

Alliansregeringen tillsatte därför 2013 en utredning med uppdrag att stärka skyddet för så kallade visselblåsare (kommittédirektiv 2013:16).

Utredningen blev klar i maj 2014 och föreslog bland annat att arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden ska få vara anonyma, och att arbetsgivare ska vara skyldiga att se till att det finns rutiner för interna larm om missförhållanden (SOU 2014:31).

Remissinstanserna var i allmänhet positiva, även om en del hade velat se ett starkare skydd för dem som slår larm.

JK: Lagen för begränsad

Exempelvis påpekade Justitiekanslern att den särskilda skyddslag som utredningen föreslog är mer begränsad än det allmänna meddelarskyddet, som ger alla rätt att lämna uppgifter till media.

Flera remissinstanser ville att inte bara anställda ska omfattas av skyddet för visselblåsare. Socialstyrelsen ansåg att inhyrd person och anställda hos entreprenörer ska få skydd. Arbetsförmedlingen ville att de som är på en arbetsplats för att de deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program ska omfattas.

Från arbetsgivarhåll var inställningen att nuvarande regler duger bra. Skyddet för visselblåsare är tillräckligt redan nu, ansåg Svenskt Näringsliv, Arbetsgivarverket, Företagarna och Arbetsgivaralliansen/Arbetsgivarföreningen KFO i sina remissvar.

"Inget för ideella sektorn"

Arbetsgivaralliansen/KFO påpekade också att deras medlemmar, arbetsgivare i den ideella sektorn, är speciella. ”Anställningar i dessa verksamheter måste därmed grunda sig på en långtgående lojalitet och därmed inskränkningar i de anställdas meddelarfrihet. En annan ordning skulle kunna äventyra hela verksamhetens överlevnad.”

Att stärka skyddet för visselblåsare skulle vara att urholka ”den lojalitetsplikt som följer av ett anställningsavtal”, skrev Arbetsgivaralliansen/KFO.