Nilsson (S): "Inte läge att attackera vårt välfärdssystem efter denna kris"

Vi befinner oss i en allvarlig kris som, i alla fall jag, inte visste skulle komma för bara några månader sedan. Hela samhället utmanas nu, inte minst vården.

Som sjuksköterska och vice ordförande i socialutskottet är jag oroad över den tid som kommer efter krisen. Vi vet redan nu att regionerna tvingas skjuta upp mycket av den planerade vården som inte är akut. Denna vård kommer behöva utföras senare och det innebär att köerna växer även för vård som i vanliga fall inte är så komplicerad.

Därtill kommer rehabiliteringsbehovet hos de som varit allvarligt sjuka i covid-19, vilket kommer att innebära stora utmaningar för vården en lång tid framöver.

Ställer stora krav

Omkring 1 800 personer i Sverige har intensivvårdats för covid-19. Deras kroppar har utsatts för en enorm påfrestning och de kommer att behöva genomgå en rehabiliteringsprocess. Resan tillbaka till livet så som det såg ut innan insjuknandet kommer att ta tid och ställa stora krav på sjukvården.

Den gemensamma välfärden som varit grundläggande för Sveriges möjlighet att hantera pågående kris behöver resurser, det råder det ingen tvekan om.

Kristina Nilsson (S)
Riksdagsledamot och vice ordförande, socialutskottet

Påverkar fysiskt och psykiskt

De som intensivvårdats och tillfrisknat kommer att behöva hjälp av kunnig personal för att återfå sin muskelstyrka och lungkapacitet. Även hjärnan kan i vissa fall vara påverkad. Därtill har många insjuknade tappat lukt- och smaksinne samt fått pirrningar på huden vilket visar på att nervsystemet påverkats.

Utöver det fysiska så finns också en psykisk påverkan. Att ha varit nedsövd och fått tunga mediciner påverkar den psykiska hälsan när man tillfrisknat. Exakt vilken och hur omfattande rehabilitering som behövs vet vi inte säkert ännu, men den torde vara omfattande.

Enas över gränserna

När vi tagit oss igenom denna kris är det läge för en rejäl genomgång av vad som kunde gjorts bättre inom vården men redan nu behöver vi rusta oss för framtiden. Då är det inte läge att tjafsa, utan vi kommer att behöva enas över partigränserna om kraftiga åtgärder för att regionerna ska ta sig igenom den vårdskuld som väntar.

Förbättra villkoren

Även om vi inte ska föregå utvärderingarna så vet vi redan några saker.

• Privata sjukvårdsförsäkringar är inte lösningen på den vårdskuld och det rehabiliteringsbehov som väntar. Det är fullständigt orimligt att ge vård efter plånbok. Vård ska ges efter behov och ingenting annat. Det innebär helt enkelt att den med störst vårdbehov också går före i kön.
  
  
• Vi har inte råd med fler skattesänkningar. Den gemensamma välfärden som varit grundläggande för Sveriges möjlighet att hantera pågående kris behöver resurser, det råder det ingen tvekan om. Det kommer alltså inte vara läge att attackera vårt välfärdssystem efter denna kris.
  
  
• Trygga villkor för vårdpersonalen är grundläggande för att de ska kunna utföra sitt jobb på ett säkert sätt, både för sig själva och för dem som vårdas. Vi måste se till att villkoren förbättras, lönerna höjs och att personalen får den utbildning de behöver.

Vårdskulden som väntar

Det är vårt gemensamma ansvar som samhälle att se till att kommunerna och regionerna har det som krävs för att både ta sig igenom pågående kris, men även för att kunna garantera en trygg välfärd framöver. De måste kunna ge de drabbade livsviktig rehabilitering och ta sig an den vårdskuld som väntar. För att vi ska klara av detta krävs det att vi agerar tillsammans som ett samhälle.