Psykiatriutveckling vilar på statens axlar

PSYKIATRI. Landsting och kommuner måste börja ta ökat ansvar för utvecklingen inom psykiatrin. Det är inte hållbart att förlita sig på tillfälliga statliga satsningar, enligt Fredrik Lennartsson, myndighetschef för Myndigheten för vårdanalys.

Myndigheten för vårdanalys har granskat de 20 senaste årens statliga psykiatrisatsningar. En av slutsatserna är att landsting och kommuner måste ta ett större eget ansvar för utvecklingen inom psykiatrin. Det säger Fredrik Lennartsson, chef för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys).

– I andra delar av vården finns en kontinuerlig kvalitetsutveckling, det är inte lika utvecklat inom psykiatrin. I takt med att staten har lagt till medel, har huvudmännen förlitat sig på de statliga satsningarna. Men det har inte lett till ett hållbart arbete, säger han till Altinget.

Sju stora satsningar sedan 1995

Sedan 1995 har staten, det vill säga de sittande regeringarna, genomfört totalt sju olika satsningar på psykiatrin. Dessa sju satsningar har omfattat totalt nästan 16 miljarder kronor. Det är mycket pengar, men det är samtidigt lite pengar i relation till samhället samlade resurser på psykisk ohälsa, konstaterar Vårdanalys i rapporten.

– Mycket av utvecklingsarbetet inom psykiatrin är upphängt på de här ganska begränsade statliga satsningarna. Sen när de statliga medlen upphör, upphör arbetet. Man bör samla sig mer kring vad man gör med de resurser som redan finns, säger Fredrik Lennartsson.

De statliga satsningarna på psykiatrins område har gjort att situationen för personer med psykisk ohälsa har lyfts. Men det är ändå svårt att mäta effekterna av satsningarna för patienter och brukare, enligt rapporten.

Hårdare statlig styrning

De statliga satsningarna har ändrat karaktär sedan 1990-talets mitt. Det säger Fredrik Lennartsson och beskriver det som att det skett "en liten evolution i hur satsningarna har utformats". På 1990-talet gav satsningarna ganska fria regionala ramar.

– Sedan har det blivit mer och mer uppstyrt. De senaste åren har satsningarna varit mer nationellt sammanhållna, till att bli prestationsbaserade, säger Fredrik Lennartsson.

Sverige kommuner och landsting, SKL, för en kamp mot den ökade statliga styrningen genom riktade statsbidrag. Men ökad statlig styrning måste inte vara negativt, enligt Lennartsson.

– Att satsningarna blivit mer uppstyrda är en reaktion på att man har upplevt att man fick låg utväxling, liten effekt, när huvudmännen fick bestämma mer själva. Därför har man försökt hitta former att arbeta som nåt större effekt. Men den senaste satsningen, Prio, har inte heller nått hela vägen fram, säger han.

Otydligt kring val av medel

Oavsett val av hur satsningarna har styrts från staten, så råder det brist på motivering av varför regeringen har valt att styra som man har gjort.

– Det handlar om att definiera vad man vill uppnå med att exempelvis använda sig av prestationsbaserade ersättningar. Ska man kunna utvärdera en satsning måste det ju också finnas tydliga målsättningar, säger Fredrik Lennartsson.

Forrige artikel Smer: Geografiska ADHD-skillnader bör utredas Næste artikel Kritiserat lagförslag om läkemedelslista arbetas om Kritiserat lagförslag om läkemedelslista arbetas om