Generaldirektörer: Mycket återstår för att motsvara medborgarnas förväntan

DEBATT. I dag den 3 december arrangeras Nationella e-hälsodagen. I fokus står Vision e-hälsa 2025 som innebär att Sverige år 2025 ska vara världsbäst på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter inom hälsa och välfärd, skriver gd:arna Janna Valik och Olivia Wigzell.

Placeholder image
Janna Valik, generaldirektör vid E-hälsomyndigheten och Olivia Wigzell, generaldirektör vid Socialstyrelsen. Foto: eHälsomyndigheten/Jennifer Glans och Socialstyrelsen
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Janna Valik
Generaldirektör, E-hälsomyndigheten
Olivia Wigzell
Generaldirektör, Socialstyrelsen


Vision e-hälsa 2025 beskriver hur e-hälsa ska bidra till att individen är i centrum, att verksamheter utvecklas och att vården och omsorgen är jämlik, effektiv, tillgänglig och säker.

För att det ska ske räcker inte tekniken i sig, utan vi behöver anpassa och förändra organisation, processer, kultur och synsätt för att få en bra effekt. Det är den stora uppgiften och i detta arbete samverkar myndigheter, kommuner, regioner och organisationer, såväl privata som idéburna.

Fullständig information

Inom visionen ryms många satsningar, däribland Nationella läkemedelslistan, en rikstäckande informationskälla som ska ge vården, omsorgen, apoteken och patienten själv tillgång till enhetlig och fullständig information om förskrivna och uthämtade läkemedel.

En annan satsning är Ordnat införande av digitala produkter och tjänster. Kommuner och regioner har ambitioner att öka användningen av digitala tjänster för egenvård/hemmonitorering.

Digitala stöd

Fakta

Definition av e-hälsa:

Hälsa är fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa.

Vi myndigheter bidrar med olika typer av stöd och infrastruktur. Socialstyrelsen skapar och tillhandahåller enhetliga begrepp, termer och klassifikationer samt nationell informationsstruktur.

Myndigheten har också varit med och utvecklat webbutbildningar inom e-hälsa, digitalisering, välfärdsteknik och etik inklusive Juridiskt stöd för dokumentation, som underlättar för anställda att navigera i juridiken.

Vi har alltså kommit en bra bit på väg, men det finns en stor variation mellan olika regioner och kommuner.

Janna Valik och Olivia Wigzell , Generaldirektör vid E-hälsomyndigheten respektive generaldirektör vid Socialstyrelsen

Ytterligare ett exempel är den behovsinventering som E-hälsomyndigheten genomfört för att ta fram ett digitalt stöd för beslutsfattare i socialtjänsten. En demoversion av stödet visas på Nationella e-hälsodagen.

Medborgarnas förväntan

Digitalisering av socialtjänst och hälso- och sjukvård ger verktyg som hjälper oss att utveckla det hälsofrämjande arbetet, underlätta effektivisering och ett patientcentrerat förhållningssätt.

Även om mycket har hänt, så återstår fortfarande mycket arbete för att socialtjänst och hälso- och sjukvård ska motsvara medborgarnas förväntan vad gäller möjligheten att använda digitala lösningar.

Svenskarna har inte varit sena att dra nytta av den digitala utvecklingen. Totalt gjordes 37,9 miljoner inloggningar i Vårdguidens invånartjänster under förra året. Det är 55 procent fler än året innan. Dessutom fortsätter antalet digitala vårdmöten att öka kraftigt.

Erbjuda beslutsstöd

Apoteken är den del av vårdkedjan som träffar medborgarna oftast. I dag har samtliga apotek i Sverige möjlighet att erbjuda E-hälsomyndighetens beslutsstöd, Elektroniskt expertstöd (EES) som stödjer en säkrare läkemedelsanvändning.

Stor variation

Äldreomsorgen är det område som dragit störst nytta av tekniken. I hälften av landets kommuner kan hemtjänstpersonal läsa och dokumentera mobilt. Men införandet av välfärdsteknik i kommunerna handlar fortfarande till stor del om test- och pilotverksamhet, visar en aktuell rapport från Socialstyrelsen.

Vi har alltså kommit en bra bit på väg, men det finns en stor variation mellan olika regioner och kommuner. Samtliga regioner har någon form av digitaliseringsstrategi, även om införandet av digitala produkter och tjänster på bredden fortfarande är avlägset. Likaså behöver arbetet med kompetens och utbildning förstärkas.

Ett gemensamt ansvar

Förutsättningar för övergången till en digital hälso- och sjukvård har också nyligen lyfts av Svensk sjuksköterskeförening och Sveriges arbetsterapeuter, som exempelvis tar upp vikten av digital kompetens och en välfungerande it-miljö.

Staten och huvudmännen har ett gemensamt ansvar för digitaliseringen och för informationssäkerhet och etik. Vi ska både stödja användningen av data och skyddet av individens integritet.

En mer jämlik vård

Mycket är på gång, och mer behöver göras. Det behövs samverkan, inte minst med brukare, patienter och professionerna inom vård och omsorg. Den digitala utvecklingen ska bidra till en mer jämlik vård, som utgår från patientens behov, förmåga och vilja.

Vi ser fram emot det fortsatta gemensamma arbetet med Vision e-hälsa 2025.

Nämnda personer

Janna Valik

Generaldirektör för eHälsomyndigheten
Socionomexamen (Socialhögskolan i Göteborg)

Olivia Wigzell

Generaldirektör Socialstyrelsen och utredare Utredningen om en äldreomsorgslag och stärkt medicinsk kompetens i kommuner
Fil. kand. (Stockholms och Uppsala uni.)

Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor