Debatt: Använd de utlovade pengarna till ett LSS-lyft

DEBATT. Trots Socialstyrelsens rekommendationer saknar baspersonal inom LSS-verksamhet fortfarande viktiga kunskaper. S, MP, C och L behöver prioritera denna grupp i enlighet med januariöverenskommelsens utlovade investeringar. 

Vesna Jovic
Vd för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Harald Strand
Ordförande för Riksförbundet FUB 

 

”Inget annat jobb kan ge mig den arbetsglädje jag känner när Mats går iväg till sin dagliga verksamhet på morgonen – nyduschad, god frukost i magen och de rena kläderna sitter fint.”

Det säger Johan, 30 år, som jobbar på gruppbostad.

Vi förstår honom. Det skänker stor tillfredsställelse när det jobb man gör har så stor betydelse för en annan människas livskvalitet. Men vad krävs av personalen för att stödja Mats att få en morgon utan stress, där han väljer ostmackan framför chokladkakan och där han känner sig hel, ren och stolt när han går till jobbet på daglig verksamhet? Det kräver goda kunskaper om diagnoser och pedagogik för att möta de individuella och komplexa behov som finns hos de som har LSS-insatser. Kunskap som idag saknas hos stora delar av personalen.

Saknar kunskaper

Men ingen riktad kunskapssatsning till LSS-anställda har gjorts, trots att Socialstyrelsen för flera år sedan konstaterade att baspersonal inom LSS-området saknar de kunskaper Socialstyrelsen rekommenderar i sina allmänna råd. Kortvariga satsningar har visserligen förekommit, men det har varit långt ifrån tillräckligt. Frågan har inte tagits på tillräckligt stort allvar.

Långsiktiga satsningar behövs

Socialstyrelsens utvärderingar visar att de extra resurserna inte i tillräckligt hög utsträckning har nått fram till personalen, som arbetar närmast människor med LSS-insatser. De har inte heller resulterat i något bestående kunskapslyft. För att få större effekt måste kommunerna få tid att planera och upphandla rätt utbildningar. Satsningarna måste också vara långsiktiga, så att nya kunskaper och arbetssätt hinner implementeras i verksamheterna.

Samspel med personal avgörande

En kunskapssatsning brådskar. Nästan 90 procent av de som får LSS-insatser har diagnoserna intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd. Det är en grupp vars livskvalitet i hög grad avgörs i samspelet med personalen de möter i sin bostad och på daglig verksamhet. Personalgruppen inom dessa verksamheter är också i mycket hög grad engagerade och kunskapssökande.

Januariöverenskommelsen lovande

I punkt 62 av januariöverenskommelsen utlovas att staten ska ”investera i personalen i vården och omsorgen” med fokus på ”långsiktig planering av personal- och kompetensförsörjning inom vården”. Det är utmärkt, något vi har efterlyst i flera år.

Så nu när punkt 62 ska sjösättas vill vi att de som arbetar på gruppbostäder och dagliga verksamheter prioriteras. Det är dags att ge dem chansen att nå upp till den kunskapsnivå Socialstyrelsen rekommenderar.

Förbättrade livsvillkor

Att lyfta LSS skulle bidra till ökad yrkesstolthet, minskad personalomsättning och förbättrade rekryteringsmöjligheter. Men viktigast av allt skulle ett LSS-lyft förbättra livsvillkoren för de dryga 70 000 personer som har LSS-insatser. 

Forrige artikel "Ni har fått er chans – unga förtjänar bättre psykisk hälsa" Næste artikel C och L: Samlade satsningar bättre än Moderaternas små öronmärkningar C och L: Samlade satsningar bättre än Moderaternas små öronmärkningar
  • Rapportera

    Yvonne Malmgren · Före detta handläggare för LSS och generella handikappfrågor

    Kunskapssatsning

    Att ge/sprida kunskap är det bästa för att förbättra livsvillkor och skapa en yrkesstolthet.