Debatt

Toppchefer: Fyll luckorna i gymnasiets kursplaner

DEBATT. Kunskap om kooperation och ömsesidiga företag bör bli självklara inslag i både gymnasieskolan och inom akademisk utbildning. I andra länder är detta redan ett faktum, skriver sju företrädare för Svensk Kooperation.

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Hållbarhet. Medbestämmande. Lönsamhet i kombination med ansvar. Återinvestering och långsiktighet. Det är de kooperativa och ömsesidiga företagsformerna i ett nötskal, tillämpade av tiotusentals företag, stora som små, med en total omsättning på hundratals miljarder kronor.

Självklart borde kunskap om kooperativt och ömsesidigt företagande finnas med i kursplanerna för gymnasieskolan, högskolor och universitet. Så är det inte i dag, visar en ny rapport från Svensk Kooperation.

Kunskapslucka

Samtiden är ryckig och nervös. Miljöhot. Bostadskris. Korruption.

I detta volatila läge är idédrivna, kooperativa företag en kärna av stabilitet och framtidshopp. De 100 största kooperativa och ömsesidiga företagen i Sverige omsätter 400 miljarder kronor per år och har 100 000 anställda – en kraftfull del av fundamentet för svenskt näringsliv.

Fakta
Länk till rapport:
Var finns kooperationen i utbildningar?
En studie av hur olika företagsformer finns i kursplanerna för grund- och gymnasieskolan, för universitet och högskolor och i studentuppsatser

Framgångsrika stora kooperativa och ömsesidiga företag finns i många olika delar av näringslivet – boende, lantbruk, försäkring, bank, detaljhandel och skog. Både i Sverige och över hela världen.

Om detta får elever inom svenskt utbildningsväsende inte lära sig något.

Företagandets norm

Aktiebolag finns däremot med och utgör en röd tråd i kurserna inom juridik, företagsekonomi och statskunskap. Aktiebolag upphöjs till en företagandets norm.


Svensk Kooperation

Vår rapport "Var finns kooperationen i utbildningar?" visar att undervisning och kunskap om kooperation, ömsesidiga bolag och ekonomiska föreningar i dag är obefintlig inom såväl grund- och gymnasieskola som på universitet och högskolor.

Rapportförfattaren har bland annat gått igenom kursplaner för 271 kurser vid universitet och högskolor. Här nämns inte kooperativa företag, ömsesidiga företag, ekonomiska föreningar eller personalägda företag.

Aktiebolag finns däremot med och utgör en röd tråd i kurserna inom juridik, företagsekonomi och statskunskap. Aktiebolag upphöjs till en företagandets norm.

Framtidsvision

Utbildningarna i Sverige missar alltså helt den kooperativa företagsformen, som det inte lärs ut om alls. Detta trots att vi ser, inte minst för engagerade ungdomar, att kooperativa företag är en modern magnet med rötter.

Här finns värderingsstyrda företag med visionerna om en framtid med konsumentmakt, bra arbetsvillkor och ekonomisk transparens.

Betydande del

HSB, Arla, Lantmännen, Folksam, Länsförsäkringar, Södra skogsägarna, Coop, Riksbyggen utgör tillsammans med mängder av andra kooperativa och ömsesidiga företag, stora och små, en betydande del av arbetsmarknaden och samhällsekonomin i Sverige. Kooperativ är dessutom en idealisk företagsform för nya, snabbväxande företag.

Attraktivt alternativ

Detta måste avspeglas inom utbildningen. Kunskap om kooperation och ömsesidiga företag bör bli självklara inslag i både gymnasieskolan och inom akademisk utbildning. I andra länder är detta redan ett faktum.

Bristen på kunskap gör att Sverige riskerar att hamna på efterkälken i en internationell rörelse som allt mer efterfrågar värderingsdrivna företag.

Det är dags att fler får lära känna kooperativt företagande som ett attraktivt alternativ i samhällsbygget.


Anna Karin Hatt
Ordförande, Svensk Kooperation och vd och koncernchef, Lantbrukarnas riksförbund
Tommy Ohlström
Vice ordförande, Svensk Kooperation och ordförande, KF
Pernilla Bonde
Styrelseledamot, Svensk Kooperation och vd, HSB Riksförbund
Per Olof Nyman
Styrelseledamot, Svensk Kooperation och vd och koncernchef, Lantmännen
Ann Sommer
Styrelseledamot, Svensk Kooperation och vd, Länsförsäkringar Sak
Leif Linde
Styrelseledamot, Svensk Kooperation och ordförande, KFO och vd, Riksbyggen
Anna Tibblin
Adjungerad styrelseledamot, Svensk Kooperation och generalsekreterare, We effect
Dokumentation

Foto: Johanna Norin/Svensk Kooperation/Niklas Palmklint

 


Nämnda personer

Anna Karin Hatt

Vd och koncernchef Lantbrukarnas riksförbund (LRF)
fil.kand i statsvetenskap och internationella relationer (Göteborgs uni. 1995)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00