Sveriges skolledare: Sjöboskolan kommer inte att vara den sista som tvingas till skyddsstopp

Fem olika rektorer på sju år. Glåpord, hot och våld från elever på daglig basis. En flyende lärarkår, obehörig personal och höga sjuktal. Det har varit verklighet för personalen på Färsingaskolan Sjöbo, en verklighet som för en månad sedan ledde till att skolan tvingades stänga tillfälligt när en hemmagjord bomb detonerade inne på skolområdet.

Rektorsbyten drabbar eleverna

Flera medier har de senaste veckorna rapporterat om skolan i Sjöbo där personalen står under hot från elever och föräldrar. I tillbudsrapporter har det skrivits om kränkningar, en otrygg arbetsmiljö och regelrätt våld mot personalen.

Det finns många orsaker till att skolan hamnat där den är i dag. En betydande rektorsomsättning där skolan har bytt rektor fem gånger på sju år, en stor brist på behöriga lärare och många sjukskrivna, bristande föräldraansvar och en budget som aldrig gått ihop. Orsaker som var och en enskilt hade skapat svåra möjligheter att bedriva verksamhet, och tillsammans gör det nästan omöjligt.

Men Färsingaskolan är inte ensamma om att brottas med dessa utmaningar. Rektorsruljangsen är ett enormt problem, såväl för enskilda skolor som för samhället i stort. Enligt Skolverkets siffror har tre av fem skolledare slutat inom tre år. Samtidigt visar forskningen att täta rektorsbyten både leder till att färre elever klarar skolan, och till att personalen mår sämre.

Skolledare slutar i förtid

Att en skola bytt rektor fem gånger på sju år gör något med en verksamhet. Lärare vill inte stanna på en skola med täta rektorsbyten och möjligheterna för skolledaren att skapa en bra kultur och ta tag i problem minskar i takt med att ruljangsen ökar.

Vi vet också att landets rektorer står inför enorma utmaningar varje dag. Från att hantera budgetrestriktioner och krävande föräldrar till att skapa en trygg och inkluderande skolmiljö. Men trots detta är de ofta ensamma i sin kamp och saknar det stöd de behöver. Det gör att många skolledare slutar i förtid.

Lärare vill inte stanna på en skola med täta rektorsbyten och möjligheterna för skolledaren att skapa en bra kultur och ta tag i problem minskar i takt med att ruljangsen ökar.

När får vi läsa nästa nyhet om en skola som tvingas till skyddstopp? När ska politiker förstå att det är nog nu? Detta är konsekvenserna av att staten släppt skolan vind för våg och inte tar ansvar för att alla barn och elever ska få en likvärdig utbildning i hela landet.

För att mota denna utveckling i grind kräver vi ansvarstagande. Det är dags för regeringen att agera mot den olikvärdiga skolan, och de måste agera nu. Ett första steg är att gå vidare med förslagen om ett ökat statligt ansvar för skolans finansiering i utredningen Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag.

Låt staten ta över ansvaret

Nuvarande skolsystem, där staten sätter målen men kommunerna och de fristående skolorna sätter budget, har misslyckats och Färsingaskolan visar detta med all önskvärd tydlighet. Ett statligt ansvar kommer att leda till att fler skolledare stannar på sina jobb. Detta genom att staten, som sätter målen för utbildningen, också garanterar tillräcklig finansiering för det kompensatoriska uppdraget samt rätt förutsättningar för att bedriva verksamheten.

Vi hoppas att situationen i Sjöbo tas som ett uppvaknande gällande de stora konsekvenserna av dagens skolsystem.

Vi brukar säga att barnen är vår framtid. Men de är också vår nutid. Och för att de ska få den allra bästa utbildningen i dag, måste skolledare få möjligheter att leda skolor långsiktigt, även imorgon. Livet är inte rättvist, men skolan måste bli.