Debatt

Statsbidrag för nyanlända krångliga - kommunen betalar hellre tillbaka dem

Staten betalar ut miljonbelopp i statsbidrag till kommunerna som ska gå till utbildningsplatser för nyanlända. Men den rigida förordningen med höga detaljkrav gör att medlen inte kan nyttjas fullt ut. Det skriver Mats Gerdau (M), ordförande för beredningen för utbildningsfrågor på Sveriges kommuner och regioner.

”Kommunerna behöver en flexibel förordning så att de kan planera för och rigga för mer utbildning.”
”Kommunerna behöver en flexibel förordning så att de kan planera för och rigga för mer utbildning.”Foto: Sveriges kommuner och regioner
Mats Gerdau
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Att snabbt lära sig svenska och komma i arbete är avgörande för nyanländas etablering. Men snåriga statsbidrag gör att antalet utbildningsplatser inte ökar i tillräcklig takt.

Så kallade kombinationsutbildningar inom vuxenutbildningen, yrkesvux, kombinerar yrkesutbildning med SFI, eller svenska som andraspråk. Utbildningarna bidrar till att personer med låga kunskaper i svenska snabbare kan etablera sig på arbetsmarknaden. Detta är en värdefull insats både för individen och behovet i kompetensförsörjningen. Men en rapport från Skolverket (Rapport 2021:4) visar att anslagna medel inte fullt ut kan nyttjas av kommunerna. Omkring hälften av de sökta och beviljade pengarna betalas tillbaka av kommunerna.

Höga omställningskrav

Det finns fler anledningar till att kommunerna betalar tillbaka statsbidrag. Till exempel att många av de studerande har låg språklig nivå och därmed har svårt att tillgodogöra sig yrkesutbildning på gymnasial nivå. Det ställer krav på att kommunerna snabbt måste hitta nya metoder för att möta målgruppens behov samtidigt som de förbereds inför en yrkesut­bildning. Statsbidragen beviljas bara för ett år, men många av eleverna behöver en längre period för att klara sina studier.

Studsande statsbidrag

För att kommunerna ska kunna planera yrkesutbildning behövs framförhåll­ning. Direktiv som ges med kort varsel – ibland bara ett par månader innan utbildningen ska starta -  tillsammans med finansiering för ett år i taget gör helt enkelt att utbildning inte blir av.

Och det rör sig om stora belopp som helt i onödan går fram och tillbaka mellan stat och kommun. 2019 fick kommunerna 213 miljoner och betalade tillbaka 124 miljoner, för 2020 fick de 277 och betalade tillbaka 149 miljoner kronor. Redovisningen för 2021 pågår men det finns inget som tyder på en förändring.

Deadline 2023

Om utfallet blir som tidigare år kommer omkring 700 miljoner att betalas tillbaka.

För 2022 har kommuner ansökt och beviljats bidrag för 16 000 platser på kombinationsutbildningar, totalt 1,5 miljarder kronor. Om utfallet blir som tidigare år kommer omkring 700 miljoner att betalas tillbaka. Det innebär 8 000 personer som inte får viktig utbildning.

Kommunerna behöver en flexibel förordning så att de kan planera för och rigga för mer utbildning. Och förändringen måste komma till stånd senast 2023. Det är nödvändigt för att kommunerna ska kunna arbeta långsiktigt, anpassat till de lokala förutsättningarna och för att på bästa sätt bidra till kompetensförsörjningen. SKR har i en skrivelse till regeringen tre förslag på åtgärder:

  • Förordningen för dessa statsbidrag behöver göras mer flexibel. Många elever på SFI har inte förutsättningar att klara kombinationsutbildning med gymnasial yrkesutbildning. Istället kan SFI kombineras med stöd och yrkesinriktade insatser i form av orienteringskurser med yrkessvenska och kunskaper om arbetslivet, yrkespraktik och språkstöd.
  • Statsbidragen inom komvux bör slås samman i kluster med mindre detaljstyrning. Då kan kommunerna bättre använda dem och få förutsättningar för långsiktig planering, lokal anpassning och möjlighet att ge elever stöd i sina studier.
  • Yrkesutbildningar på förgymnasial nivå inom vuxenutbildningen bör utredas så att vuxna kan förberedas direkt för arbetsmarknaden. Det gäller inom yrken som inte kräver gymnasieutbildning men där det finns långsiktiga behov av kompetens.

Yrkesvux kan och ska bidra till en ökad kompetensförsörjning inom branscher där det saknas arbetskraft. Statsbidragen måste sluta studsa fram och tillbaka mellan stat och kommun. Tid och kraft läggs på onödig administration i stället för att fler människor ska få möjlighet att utbilda eller omskola sig.

Nämnda personer

Mats Gerdau

Kommunstyrelsens ordförande (M) Nacka kommun, vice ordförande SKR:s beredning för utbildningsfrågor
Journalist (Poppius journalistskola)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00