Socialdemokraterna sviker lärarkåren om statlig skola

Svensk skola är inte likvärdig, det är verkligheten oavsett om vi studerar elevernas tillgång på utbildade behöriga lärare, lärarnas villkor och arbetsmiljö eller rektorernas ekonomiska förutsättningar. Det är också en dramatisk skillnad i hur skolan prioriteras politiskt beroende på vart man råkar bo i landet. Till detta ser vi omfattande skillnader i kunskapsresultat i en och samma kommun där en skola kan ha 100 procent godkända elever till skolor med endast 30 procent godkända elever. Så här kan det inte fortsätta.

Andelen obehöriga lärare ökar

Skolan har även andra bekymmer som påverkar undervisningens kvalitet. Andelen obehöriga lärare som undervisar eleverna har ökat sedan 2014. Tack vare Liberalerna har det statliga stödet för fortbildning för att öka andelen behöriga samt ämnesbehöriga förstärkts och förlängts, men mer måste göras. Den absolut viktigaste faktorn för att lyfta kunskapsresultaten är tillgången på utbildade behöriga lärare.

Den pedagogiska segregationen är ett allvarligt problem som särskilt drabbar elever som bor i socioekonomiskt tyngre områden. På de skolorna är andelen obehöriga lärare högre, kunskapsresultaten lägre och skolorna har ofta mer problem med brister i studiero och hög läraromsättning.

Skillnaderna i skolan och i klassrummet blir också tydliga beroende på kommunens ambition. Därför har vi i decennier kritiserat det socialdemokratiska beslutet från 1989 att kommunalisera skolan. Det har sänkt läraryrkets status och bidragit till oacceptabla skillnader i villkor, resurser och möjligheter. Lärare och rektorer har inte samma förutsättningar och eleverna erbjuds stöd i den mån den lokala ekonomin tillåter. Så ska det inte vara. Skolan är en statlig angelägenhet och staten måste enligt oss liberaler överta huvudmannaskapet för skolan, men också ansvaret för lärarna och eleverna.

Socialdemokraterna säger nej

Efter trettio års debatt fick Liberalerna igenom en utredning som skulle ta fram ett beslutsunderlag för ett statligt huvudmannaskap. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet var emot det men accepterade att ett underlag skulle tas fram och presenteras i april månad. Det obegripliga är att Socialdemokraterna nu helt struntar i tidigare ingångna avtal, partiet kommer inte låta utredningen lämna något förslag enligt plan. Dessutom har uppdraget fått en helt annan inriktning. Det beror förstås på att Socialdemokraterna, tvärtemot lärarkårens uppfattning, inte vill att staten övertar huvudmannaskapet.

Andelen obehöriga lärare som undervisar eleverna har ökat sedan 2014.

Men att fortsätta försvara dagens kommunaliserade skola, som vi menar har misslyckats med sitt uppdrag, är inte en väg fram. Liberalerna har ett brett stöd här. Lärarfacken är i princip helt överens, vilket är nytt. Skolledarna, eleverna och lärarna vill precis som vi se att staten övertar ansvaret för skolan.

Elever saknar studiero

Skolan står inför stora utmaningar de närmaste åren. Vi har en lärarbrist och problem med pedagogisk segregation där elever som mest behöver utbildade lärarna inte alltid får det. Vi har brister i skolans arbete kring studiero och vi har en bristande genomströmning på lärarutbildningen. Liberalerna menar också att kontrollen av skolor med återkommande brister måste skärpas så att det blir enklare att stänga ner dessa. Skolor med extremister och radikalister i ledningen måste stängas ner omedelbart, detta har vi drivit i flera år men ännu har ingenting hänt politiskt.