Slopat bidrag sänkte resultaten på komvux och ökade arbetslösheten

2006 avskaffades rekryteringsbidraget – ett bidrag som innebar att vuxna med svag anknytning till arbetsmarknaden som studerade på grund- eller gymnasienivå kunde erhålla hela studiemedelsbeloppet som bidrag och inte behövde ta studielån.

– Det är en policyreform som inte har utvärderats tidigare, inte på ett sätt där man identifierat effekterna av att den togs bort, säger Gunnar Brandén, doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet och författare till rapporten som publicerats av IFAU, till Altinget. 

Han har studerat målgruppens komvuxdeltagande samt hur det har gått för gruppen på arbetsmarknaden efter slopandet av rekryteringsbidraget. 

Sämre prestation och lägre deltagande

Gunnar Brandéns studie visar att både deltagandet på komvux och studieprestationer har fallit för målgruppen. 

– För hela gruppen var deltagandet på komvux ungefär 10 procent lägre efter att bidraget avskaffades. Och för de som studerade på komvux var antal godkända kurspoäng omkring 30 procent lägre, säger han. 

Kvinnors deltagande sjönk mest

Brandén studerade ett antal undergrupper inom målgruppen för rekryteringsbidraget och fann att komvuxdeltagandet föll som kraftigast bland kvinnor, men också för personer med högutbildade föräldrar. 

– Det samma gäller för kurspoängen. Om man ska försöka förklara resultaten så misstänker jag att kvinnor tenderar att hamna i yrken där man inte belönar deras ökade utbildningsnivå i samma utsträckning som mäns i inkomstutveckling. 

– Det är något att ha med sig om man som policymakare vill att en reform ska fungera. 

Tanken bakom rekryteringsbidraget var att det skulle ha en rekryterande effekt, att personer som annars inte hade sökt sig till komvux skulle komma dit och i förlängningen få en bättre ställning på arbetsmarknaden.  

– Studien visar att bidraget hade en sådan effekt. När man tog bort det så föll både antagningsgraden och antalet godkända kurspoäng, säger Gunnar Brandén.  

Lönerna gick ner

Studien har också undersökt hur gruppen klarade sig på arbetsmarknaden efter avskaffandet. För målgruppen som helhet steg arbetslösheten. Men trots att utbildningsdeltagandet sjönk mest hos kvinnorna är det främst för männen som lönen påverkas. 

– Männens inkomster föll mycket mer. Det kan bero på att de hamnar i olika branscher. Man kan också tänka sig att kvinnor i högre utsträckning än män valde bort en potentiell sysselsättning för att i stället studera. Att de män som tog rekryteringsbidraget var arbetslösa i större utsträckning än kvinnorna. 

Gunnar Brandén förklarar det också med att männens löneutveckling gynnas mer av att studera på komvux medan kvinnors lön inte påverkas lika mycket.