SKL:s skoltopp vill ha starkare elevhälsa

INTERVJU. Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL, vill stärka elevhälsan på Sveriges skolor genom att resurser flyttas från andra myndigheter och funktioner. I höst inleds en försöksverksamhet.

Placeholder image
Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL

– Under flera år har vi jobbat med psykisk ohälsa och samarbetat med socialdepartementet. Slutsatserna är att skolan är en väldigt viktig plats för där möts alla barn och där möts alla föräldrar. Elevhälsan kan man tänka sig får en större roll, säger Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges kommuner och landsting, SKL, i en intervju med Altinget.

Han påminner om att elevhälsan har växt numerärt.

– Det är fler kuratorer och specialpedagoger, läkare och skolsköterskor. Men det räcker inte till. De ska samtidigt vara länk mot det pedagogiska arbetet, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatrin samt hälso- och sjukvården. 

Nu vill Andersson stärka elevhälsan ytterligare. Både med fler kompetenser och fler personer.

Fakta
I skollagen har en samlad elevhälsa införts med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens

Källa: Skolverket

– Då kan man tidigare bli en första linje mot elever och föräldrar. Om man tar resurser från socialtjänsten, BUP, samt hälso- och sjukvård och lägger det i elevhälsan för att först avhjälpa de enklaste bekymren. Där har vi ett arbete på gång med utbildningsdepartementet och socialdepartementet om en försöksverksamhet som vi hoppas kunna dra igång i höst.

En del av de bekymren handlar om barn med särskilt stöd. Det kan vara funktionsnedsättning eller liknande där det krävs samspel mellan flera myndigheter som i dag har svårt att samarbeta. Då kan man samla allt i elevhälsan, resonerar Andersson.

Vissa skolor blir transitskolor

Skolverket säger att det är bra om de asylsökande integreras där det går svenska barn. Problemet börjar bli att barnen kommer till klasserna och är där några månader och gör lite bekantskaper men att de sedan försvinner.

Regeringen vill ha en jämnare fördelning av nyanlända elever men det arbetet går trögt och fortfarande är mönstret att en liten andel kommuner gör en stor del av jobbet.

Den stora mottagningen av asylsökande under hösten förra året medförde att många skolor gick på knäna. Nu visar det sig att det också uppstår andra problem. Tanken är att nyanlända snabbt ska integreras med inhemskt födda elever och successivt delta allt mer i det vanliga skolarbetet.

– Det fungerar i en normal situation men det är ingen normal situation. Det händer hela tiden nya saker, säger Per-Arne Andersson.

– Nyanlända bor där Migrationsverket gör sina upphandlingar. Det är ett antal kommuner dit det kom väldigt många barn. Även de ensamkommande barnen är ojämnt fördelade. Det blev ofta kommuner som hade andra nyanlända eller asylsökande som tog emot dem.

Per-Arne Andersson berättar att han dagen före intervjun med Altinget träffade kommunföreträdare som ser problem med att många nyanlända bara stannar i skolorna för ett kort tag. 

– Skolverket säger att det är bra om de asylsökande integreras där det går svenska barn. Problemet börjar bli att barnen kommer till klasserna och är där några månader och gör lite bekantskap men att de sedan försvinner. 

Vissa skolorna blir som transitskolor. Det kan bero på att familjen flyttar eller att asylanläggningar läggs ned.

– Då är det svårt att knyta an om man vet att de flyttar. Är det verkligen bra för alla att det är på det sättet?

Skolkommission på fel väg 

För ett par veckor sedan presenterade Skolkommissionens ordförande Anna Ekström Skolkommissionens delbetänkande.

– Flera av de förslag kommissionen har inskränker det kommunala självstyret. Det är inte rätt väg att gå. Ansvaret och befogenheter ska gå ihop. Här minskar man befogenheterna för huvudmännen men man har fortfarande kvar ansvaret. Då minskar möjligheterna att klara av problemen.

Förslagen innebär också en annan ekonomisk fördelning till kommunerna. En fördelning som ska göras av staten.

– Det ekonomiska handlingsutrymmet minskar. 

SKL har har drivit att om det ska bli en förbättring av skolan krävs det en samsyn och att förändringar bör göras i bred enighet så långt det är möjligt.

– I den här skolkommissionen har inte huvudmännen haft något inflytande, säger Per-Arne Andersson.

När utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) tillsatte Skolkommissionen för drygt ett år höjde många på ögonbrynen då varken SKL eller Friskolornas riksförbund var representerade. Men det var däremot fackförbunden. 

– Vi har inte fått någon annan motivering än att utbildningsministern sade att ledamöterna satt i kommissionen på personliga mandat. Men det har visat sig inte vara riktigt sant. De fackliga personerna har uttalat sig som företrädare för sina organisationer.

Styrkedjan brister

Att det brister i styrkedjan kan de flesta som arbetar med skolan skriva under på. Men vilka länkar i kedjan som är svagast och vilka åtgärder som krävs är mer omdebatterat.

– Att styrkedjan är avgörande har vi identifierat för många år sedan.

SKL kom med en rapport 2009 om framgångsrika skolkommuner. Man identifierade ett 20-tal kommuner som låg bra till på många sätt, som nationella prov, betyg och andra faktorer. Undersökningen baserades på sammanställda resultat från 2000 till 2007

– En gemensam nämnare för de skolor som hade högt och dessutom ett jämnt resultat över åren var att det fanns en tydlig rollfördelning mellan fyra nivåer i styrkedjan: Den politiska nivån i kommunen, kommunens förvaltning, rektorn och slutligen läraren i skolan. När dessa nivåer hängde ihop. Att det fanns en tydlighet mellan rollerna. Då var det ett fundament för att lyckas.

Utifrån dessa lärdomar startade man flera regionala nätverk där sammanlagt 86 kommuner är med och tanken är att förbättra styrningen.

– Vi avrundar det arbetet under detta år. Det är en satsning för att stärka styrkedjan.

Striden om statsbidragen trappas upp

SKL är emot riktade statsbidrag. Det är en åsikt som SKL kommit att driva allt hårdare eftersom de riktade statsbidragen vuxit i omfattning. Nyligen vässade SKL argumenten ytterligare och skrev en inlaga till finansdepartementet där man förklarar varför SKL anser att riktade statsbidrag kan vara skadliga och kommer med förslag som kan minska skadeverkningarna.

– Jag tycker att vi har fått reaktioner. Man förstår bekymret med det.

Per-Arne Andersson ser flera motiv till att minska bidragen. Ett är att riktade statsbidrag ofta är förknippade med politiska utspel.

– De blir då ofta kortsiktiga. Ett annat problem är att behovet kanske inte finns för tillfället i kommunen.

Ett tredje problem anser han är administration.

– Det kostar att söka, ibland mer än vad det smakar. Bidragen kan vara kopplade till egen finansiering. Då stjäl de egna resurser från kommunerna.

Andersson tar matematiklyftet som exempel på hur svårt det kan bli för skolor.

– Det är bra, men sedan kommer läslyftet. Oj då. Hur ska vi hinna med det här, tänker man på en skola med yngre elever. Det är samma lärare som både har matematik och svenska. Då går det inte.

Även sektorsbidrag får underkänt

Ett av förslagen från Skolkommissionen är att införa sektorsbidrag. Det är en typ av riktade statsbidrag som är mer fria på så sätt att kommunerna själva bestämmer hur pengarna ska användas, men att de måste gå till skolan och att staten tar fram en fördelningsnyckel hur pengarna ska fördelas.

Men SKL gillar inte dessa heller. Per-Arne Andersson påpekar att sektorsbidragen och riktade statsbidrag inte står mot varandra utan att det handlar om att införa ytterligare en bidragstyp.

– Det är stor skillnad vad skolan kostar i olika kommuner. Danderyd är en liten tät kommun som kan optimera resurserna. En kommun i norra Sverige har höga kostnader eftersom varje lärare bara kan ha få elever då skolorna oftast är små. Om kommunerna har svårt att fördela pengar mellan skolor hur ska då staten kunna värdera detta på ett bättre sätt?

Dessutom påpekar Andersson att resurser och resultat inte alltid går hand i hand.

– Det finns inte parallellitet att mycket pengar ger bra resultat och att lite pengar ger dåliga resultat. Det kan vara precis tvärtom. Jag tror att det är för komplicerat och att det blir för styrande. Flexibiliteten som man måste ha saknas.

Som svar på Skolkommissionen inrättade SKL, tillsammans med Friskolornas Riksförbund, en egen grupp för att utarbeta förslag för den framtida skolan och som skulle göra inspel till Skolkommissionen. Gruppen kallades för Huvudmännens expertråd för skolutveckling 

Men det verkar inte som Skolkommissionen har beaktat slutsatserna från expertrådet, enligt Andersson 

– Det är möjligt att det kan komma med senare.

Skadliga effekter av skolpengen

Andersson anser att det finns en inbyggd skevhet med skolpengen som kan ge allvarliga marginaleffekter. En skolas budget bestäms över kalenderår men verksamheten och elevunderlagen bestäms främst utifrån läsår. Det leder till problem om en skola tappar elever över sommarlovet.

– Då måste man spara det senare halvåret. Den marginaleffekten är svår att hantera. Det går inte att styra över det, säger han.

Han menar att besparingen bara kan ske genom akutåtgärder som att skära ned på vikarier och mindre inköp av läromedel.

– Får du den effekten två år på rad får du en nedåtgående spiral. Det är knepigt att hantera. En svag nedgång kan ge stora bekymmer. Där borde vi ha ett annat system, säger han.

Dokumentation

Per-Arne Andersson om 

  • Hur den statliga styrningen borde vara

– Mer tillit till lärare, rektorer och tjänstemän. Ge ett större mandat för att ge befogenheter. Det är åt andra hållet än att gå åt kraftigare styrning från staten.

  • Om vad regeringen gjort på senare tid angående SKL om åtgärder som organisationen anser krävs för att lösa situationen med många nyanlända.

– Vi har fått beslut om byggbonus och 10 miljarder i permanent stöd. Det ser också ut som att privattandläkare kan få ta hand om asylsökande.



Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor