Debatt

Replik: Friskolornas riksförbund räknar fel i sin rapport

Att, som Friskolornas riksförbund gör, utgå från bokförd kostnad per kommunal elev och sedan jämföra det med budgeterat grundbelopp per elev i fristående skola är inte en bra metod för att visa huruvida lika villkor råder. Det skriver Annika Wallenskog och Monica Sonde, SKR.

SKR välkomnar den stundande utredningen om skolpengen, skriver artikelförfattarna. 
SKR välkomnar den stundande utredningen om skolpengen, skriver artikelförfattarna. Foto: SKR
Annika Wallenskog
Monica Sonde
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I Friskolornas riksförbunds debattartikel drivs tesen att friskolor missgynnas ekonomiskt. Det är bra att ersättningen diskuteras, en brist i rapporten som ligger till grund för debattartikeln är tyvärr att den gör sig skyldig till just den problematik som Friskolornas riksförbund säger sig vilja undvika: att jämföra äpplen och päron.

Tre invändningar

Att, som Friskolornas riksförbund gör, utgå från bokförd kostnad per kommunal elev och sedan jämföra det med budgeterat grundbelopp per elev i fristående skola är inte en bra metod för att visa huruvida lika villkor råder.

Läs också

Vi har framför allt tre principiella invändningar mot rapportförfattarens tillvägagångssätt och slutsatser:

  1. I viktiga frågor tar SKR fram beslutstöd till kommuner och regioner, för att tydliggöra och minska risken för egna tolkningar och olikhet i kommunalt beslutsfattande. I SKR:s beslutsstöd till kommunerna om bidragsbelopp till enskilda huvudmän skriver vi att lika villkor kan visas genom en jämförelse av bidragsbeloppen till egen och fristående verksamhet. Så har inte rapportförfattaren valt att göra och vi ställer oss frågan varför.
  2. En aspekt som rapporten inte tillräckligt beaktar är det faktum att fristående skolor har en lagstadgad rätt att få ut i tilläggsbelopp för extraordinärt stöd, modersmål och lovskola. Sådana ersättningar har inte beaktats i rapportens justerade belopp utan nämns endast i text på sidan 20, där tilläggsbeloppet dessutom klumpas ihop med ersättning för nyanlända och skolskjuts. Att underlåta att inkludera en kostnad som kommunerna enligt lag är ålagda att betala ut till friskolor vittnar om att man inte har tagit hela bilden i beaktandet.
  3. Om de kommunala verksamheterna använder mer pengar än de fått i budget per elev ingår det i den bokförda kostnaden. Den fristående skolan ska i normalfallet kompenseras för att kommunen skjuter till pengar på grund av underskott. Men då blir det som ett tillskott och ingår inte i beslutat grundbelopp och räknas, enligt rapportförfattarna, inte.

Det här är genuint komplexa frågor och även SKR välkomnar den stundande utredningen om skolpengen. Det är uppenbart att debatten har allt att vinna på en ordentligt gjord genomlysning av systemet och grundligt framtagna underlag.

Läs tidigare inlägg i debatten

Friskolornas elever missgynnas av skolpengen

Skolministern utgår, liksom de flesta skoldebattörer, från att friskolor är överkompenserade. En ny rapport visar att det i stället är friskolornas elever som missgynnas ekonomiskt. Av 32 undersökta kommuner bryter 30 mot lagens krav på likvärdighet och transparens. Det skriver Per-Arne Andersson, ordförande, och Mikaela Valtersson, rapportförfattare och tidigare ordförande för Friskolornas riksförbund.

Nämnda personer

Mikaela Valtersson

Vice vd Kunskapsskolan
Gymnasielärare i samhällskunskap och historia (Lärarhögskolan i Stockholm, 1995)

Per-Arne Andersson

Ordförande Friskolornas riksförbund, vd Salar International
Fil. kand och lärarexamen

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00