Debatt

Replik: Academedias formuleringar vilseleder

Själva existensen av börsnoterade bolag som Academedia har stöd av 20 procent av väljarna. Det är inte någon stor majoritet utan en ganska liten minoritet, skriver Marcus Larsson, grundare av tankesmedjan Balans och friskollärare.

En stor majoritet av oss som deltagit i debatten om marknadsskolan är för friskolor och valfrihet men kritiska till den roll som koncernskolorna fått i det svenska skolsystemet, skriver Marcus Larsson, grundare av Balans och lärare.
En stor majoritet av oss som deltagit i debatten om marknadsskolan är för friskolor och valfrihet men kritiska till den roll som koncernskolorna fått i det svenska skolsystemet, skriver Marcus Larsson, grundare av Balans och lärare.Foto: Pressbild Academedia och Stefan Jensen
Marcus Larsson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Den börsnoterade skolkoncernen Academedia har en årlig omsättning på drygt 14 miljarder. Bolagets vd Marcus Strömberg inleder sin text om att friskolesystemet måste göras om med konstaterandet att ”möjligheten att kunna välja mellan olika huvudmän, pedagogiska inriktningar och storlek på skolor är uppskattad av en stor majoritet svenskar”.

Läs också

Syftet med formuleringen är nog att läsaren ska tro att en stor majoritet av svenskarna vill att Academedias skolor ska finnas som val, men så är det inte.

Enligt SVT:s valundersökning anser bara åtta procent av väljarna att det är ett mycket dåligt förslag att förbjuda vinstutdelning inom skattefinansierad vård, skola och omsorg. Tolv procent anser att det är en ganska dåligt förslag. Själva existensen av börsnoterade bolag som Academedia har alltså stöd av 20 procent av väljarna. Det är inte någon stor majoritet utan en ganska liten minoritet.

Det går inte att veta något om ett barns individuella behov när det är ett år gammalt.

Läsarna förvillas

Vilseledande formuleringar är vanligt när skolkoncernerna försvarar den marknadsstyrda skolan. Ett annat exempel är att utmåla skolsystemets kritiker som motståndare till friskolor och valfrihet. Strömberg tar till det knepet när han skriver att det i debatten funnits ”ett stort friutrymme för dem som i grunden är emot dagens system med friskolor och valfrihet att definiera både förklaringar, orsaker och åtgärder.”

En stor majoritet av oss som deltagit i debatten om marknadsskolan är för friskolor och valfrihet men kritiska till den roll som koncernskolorna fått i det svenska skolsystemet och hur dessa påverkat de kommunala skolornas lärare och elever. Det här är samma syn på skolsystemet och på valfrihet som den en majoritet av svenskarna står bakom.

Att Strömberg väver in sina förslag om förändringar av friskolereformen i en kontext som inte är sann förvillar den mindre insatta läsaren, men det betyder inte att förslagen måste vara dåliga. Nu är de tyvärr det.

Kötid går emot reformens syfte

Kötid som urvalsgrund går helt emot friskolereformens syfte att föräldrar och barn ska kunna välja den pedagogik som passar barnet bäst. Det går inte att veta något om ett barns individuella behov när det är ett år gammalt. Om skolvalen ska kunna motiveras utifrån behovet av olika pedagogiska inriktningar behöver valet ske så sent som möjligt.

Riksrevisionens kritik mot skolpengssystemet var allvarligare än att det är svårt för friskolor att veta hur kommunerna räknat ut skolpengen. Revisionen konstaterar att friskolor borde ha lägre skolpeng än kommunala skolor, att skolpengssystemet inte tar hänsyn till kostnaden för att ta emot eller förlora en ytterligare elev samt att regelverket inte tar tillräcklig hänsyn till friskoleetableringars negativa effekter för kommunens elever. Konkreta förslag på att åtgärda dessa brister saknas i Strömbergs text.

Vinstintresset måste lämnas

Väljarna vill inte att huvudmän som till exempel Academedia ska få driva skolor finansierade av offentliga medel, men föräldrar vill ha möjligheten att få välja skola för sina barn. Politikens uppdrag måste vara att ta fram en modell där friskolor som inte drivs som aktiebolag har goda förutsättningar för sin verksamhet och där skolaktiebolagens ägare får kompensation för att de inte längre får vara huvudmän.

Academedia kan välja att fortsätta driva skolor i en sådan modell. Det som krävs är att vinstintresset lämnas och att svenska elevers skolpeng återinvesteras i den svenska skolverksamheten. Academedia måste i så fall sluta använda skolpeng till utdelning, förvärv av konkurrerande skolor, bolag som ger studievägledning på nätet eller bolag som erbjuder datorspelsutbildningar för vuxna.

Nämnda personer

Marcus Strömberg

Vd Academedia
Civilingenjör (Linköpings uni. 1991)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00