Regeringen saknar en plan för hur skolbiblioteken ska bemannas

Det var med stor glädje Svensk biblioteksförening i september mottog skolminister Lotta Edholms besked om att regeringen satsar på bemannade skolbibliotek. Det är nödvändiga investeringar i barns läsning.

I dag är tillgången till bemannade skolbibliotek olikvärdigt fördelat över landet – såväl inom kommuner som mellan friskolor. Kungliga biblioteket konstaterar i sin senaste statistikrapport att ungefär hälften av Sveriges elever i dag saknar ett fungerande, bemannat skolbibliotek. Detta trots att skolbibliotek med utbildad personal bidrar till elevers måluppfyllelse, något som stöds i forskning och Skolinspektionens kvalitetsgranskning.{{quote12811:R}}

Regeringens satsning på skolbibliotek består dels i ett statligt stöd till huvudmännen – regeringen planerar att avsätta 216 miljoner kronor år 2025 och därefter 433 miljoner kronor årligen, dels ska skollagen ändras så att det förtydligas att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek bemannade med bibliotekarier.

1 300 tjänster saknas

Det saknas dock en plan för hur skolbiblioteken ska bemannas. Enligt tidningen Magasin K:s beräkning krävs det 1 300 bibliotekarietjänster för att kunna uppfylla målet att alla elever ska ha tillgång till en skolbibliotekarie, platser som i dagsläget inte går att fylla med utbildad personal. Finns inte rätt personal för att bemanna skolbiblioteken, riskerar både lag och finansiering att bli tandlösa.

Svensk biblioteksförening ser tre områden som skolministern måste säkra för en lyckad satsning på bemannade skolbibliotek:

1. En tydligt formulerad lagstiftning. Den nya bestämmelsen om skolbibliotek i skollagen måste innehålla det bemanningskrav som föreslogs i utredningen ”Skolbibliotek för bildning och utbildning”, med tydliga skrivningar att det i första hand ska gälla personal som har en examen inom biblioteks- och informationsvetenskap. Lagtexten behöver också skapa möjligheter för mindre kommuner och skolenheter att hitta lösningar för tillgång till skolbibliotekarie. Vi förväntar oss att Skolverket definierar skolbiblioteket tydligare, som stöd för skolornas huvudmän och skolledare.
2. Pengarna ska fördelas även till huvudmän som redan satsat på skolbibliotek. Det öronmärkta stödet för bemanning och utveckling av skolbiblioteken är nödvändiga för att alla huvudmän ska kunna uppfylla våra förväntade krav på lagen. De är dock viktigt att alla huvudmännen får samma möjlighet att ta del av det statliga stödet, oavsett tidigare satsningar. Vi ser också behov av att stödet även fortsättningsvis är ett riktat stöd och inte hamnar i en allmän pengapåse till kommunerna. Sådana pengar kommer nämligen inte att gå till bemannade skolbibliotek.
3. Satsningar på nya utbildningsplatser. Regeringen och lärosätena måste satsa på utökat antal utbildningsplatser inom biblioteks- och informationsvetenskap, och det snabbt. Det bör också tas fram ett snabbspår med en påbyggnadsutbildning på ett år för lärare som vill bli skolbibliotekarie, som utredningen föreslår.

Bryt negativa lästrenden

I Svensk biblioteksförenings vision ”Bibliotek – en kraft för förändring” har vi som mål att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek med utbildad bibliotekarie år 2030. Med regeringens satsningar på skolbibliotek går det mot ett förverkligande. Med tydligt formulerade lagkrav, permanenta stöd och en satsning på bibliotekarieutbildningarna kan vi bryta negativa lästrender hos både barn och vuxna. Det tjänar vi alla på.