Debatt

M: Gamla upptrampade (s)pår leder till färre nobelpris och innovationer

DEBATT. Sedan Socialdemokraterna tog regeringsmakten har intresset för forskningspolitiken varit lågt. Det krävs en ny forskningsagenda med höjda ambitioner och rätt prioriteringar, skriver Moderaterna.

"Forskning av högsta vetenskapliga kvalitet ska premieras. Men regeringens skissartade kvalitetsmodell riskerar att bli alltför kostsam, resurskrävande och att missa målet."
"Forskning av högsta vetenskapliga kvalitet ska premieras. Men regeringens skissartade kvalitetsmodell riskerar att bli alltför kostsam, resurskrävande och att missa målet."Foto: Joy Asico/Handout
Kristina Axén Olin
Marie-Louise Hänel Sandström
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Sedan Socialdemokraterna tog över regeringsmakten har reformtakten i forskningspolitiken varit låg.

Trots alarmerande rapporter från OECD, flera utredningar och ett stort antal väl avvägda inspel till forskningspropositionerna, som sammantaget visar stora kvalitetsproblem i det svenska forsknings- och innovationslandskapet, lyser den S-ledda regeringens intresse för att komma tillrätta med problemen med sin frånvaro.

Nej till medelmåttiga spår

I Moderaternas motförslag, som nu ligger på utbildningsutskottets bord, ändrar vi riktning för forskningspolitiken. Vi säger nej till att, som Socialdemokraterna gör, trampa i medelmåttiga gamla spår. I vårt förslag föreslår vi:

1. Reformer för ökad kvalitet och excellens i forskningen. Forskning av högsta vetenskapliga kvalitet ska premieras. Men regeringens skissartade kvalitetsmodell riskerar att bli alltför kostsam, resurskrävande och att missa målet.

Moderaterna föreslår i stället att dagens system för att premiera framstående forskare renodlas och förfinas. Därtill vill vi, över tid, höja den konkurrensutsatta delen från dagens 20 procent till 50 procent.

2. Höjd kvalitet i forskningen genom högre anslag till Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet är erkänt skickliga att finansiera forskning av högsta vetenskapliga kvalitet. Även om regeringen höjer anslaget till Vetenskapsrådet, så kan vi konstatera att resurstillskottet till stor del är uppbundet.

Vetenskapsrådet får ett mycket blygsamt anslag för forskarinitierad och kvalitetsdrivande forskning. Över tid anser vi att en större andel av finansieringen av svensk forskning bör ske via Vetenskapsrådets anslag för fri och forskarinitierad forskning.

3. Förbättrad styrning och ökad forskarrörlighet. För att stärka Sverige som kunskaps- och forskningsnation måste frågor om lärosätenas styrning och ledning och en ökad forskarrörlighet prioriteras upp.

Precis som flertalet utredningar ser vi ett stort behov av att renodla beslutsmandaten och stärka linjestyrningen av lärosätena. I fråga om forskarrörlighet ligger Sverige i lä jämfört med andra framstående forskningsnationer.

Incitamenten för rörlighet behöver stärkas, det gäller såväl mellan lärosätena som mellan lärosätena och näringslivet och offentliga sektorn.

4. Kvotering och genus ska inte gå före kompetens och relevans. Styrningen och tolkningen av olika jämställdhetspolitiska mål måste bli mer enhetliga och möjligheterna att följa upp hur olika målsättningar tolkas i praktiken behöver öka.

Moderaterna vill därför se en bred översyn av samtliga jämställdhetspolitiska mål som riksdag och regering beslutat om, inklusive en uppföljning av styrkedjor och målens olika utfall. Detta för att öka transparensen och legitimiteten för jämställdhetspolitiken, men också för att säkerställa att kvotering och genusperspektiv inte ska kunna gå före meriter, kompetens och relevans inom svensk forskning och högre utbildning.

5. 280 miljoner kronor mer till forskning om klimat, miljö, hav och vatten samt livsmedel. Det råder inget tvivel om att mänsklig aktivitet bidrar till jordens uppvärmning. Forskarna vet inte allt om klimatförändringarnas effekter, men kostnaderna för att göra ingenting förskräcker.

Regeringens anslag till forskning om klimat, miljö, hav och vatten samt livsmedel är därför allt för tunna sett till de enorma utmaningar som vi står inför. Jämfört med regeringen stärker Moderaterna därför forskningsanslagen till klimat, rymddata för klimat och miljö, hav och vatten och livsmedel med 280 miljoner kronor över forskningsperioden.

Ny forskningsagenda

Med ett avsevärt större fokus på att bygga excellenta forskningsmiljöer kring våra styrkeområden kan våra lärosäten och vårt näringsliv konkurrera med världens främsta vetenskaps- och innovationsmiljöer. Harvard, MIT, Berkeley och Oxford är exempel på hur framgång framgångsrikt föder ny framgång.

De förutsättningarna har Sverige också. Men då kan vi inte trampa i Socialdemokraternas gamla spår. I stället krävs en ny forskningsagenda med höjda ambitioner och rätt prioriteringar.

Nämnda personer

Kristina Axén Olin

Riksdagsledamot (M), andre vice ordförande kulturutskottet, kulturpolitisk talesperson

Marie-Louise Hänel Sandström

Riksdagsledamot (M)
Specialistläkare/Läkare

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00