Debatt

Luf: Utredningens förslag kan få förödande konsekvenser

DEBATT. Tyvärr skuggas de potentiellt bra förslagen i utredningen om en mer likvärdig skola av all socialdemokrati. För att svensk skola ska kunna bli jämlik igen behöver regeringen agera på januariavtalet, skriver Romina Pourmokhtari och Erik Berg, Luf. 

<span>Målet med skolpolitiken måste vara att förbättra utbildningen för eleverna. Huruvida skolan är kommunal eller fristående är inte relevant, skriver debattörerna.&nbsp;<br></span>
Målet med skolpolitiken måste vara att förbättra utbildningen för eleverna. Huruvida skolan är kommunal eller fristående är inte relevant, skriver debattörerna. 
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Romina Pourmokhtari
Förbundsordförande, Liberala ungdomsförbundet
Erik Berg
Utbildningspolitisk talesperson, Liberala ungdomsförbundet

I måndags presenterade regeringen den nya utredningen ”En mer likvärdig skola”. Vi välkomnar att det segregerande kösystemet tas bort och att flera statsbidrag till skolornas verksamhet byts ut från öronmärkta till generella.

Samtidigt skulle det vara ett svek mot skolaktörer över hela Sverige om förslaget om sänkt ekonomiskt stöd till alla friskolor blev verklighet. Men av de lärdomar skolpolitiker kan ta med sig från rapporten är nödvändigheten av ett statligt huvudmannaskap det viktigaste.

Socialdemokraternas fel

Presskonferensen började med den förväntade dosen socialdemokratisk historieskrivning. Utbildningsminister Anna Ekström (S) påstod nämligen att det svenska skolsystemet tidigare varit "ett av världens mest högpresterande och jämlika skolsystem", men att "där är vi inte i dag".

Ekström missar dock vilka som är ansvariga för förfallet. Att Sverige tidigare haft ett av världens mest högpresterande skolsystem är sant. Anna Ekström glömde dock nämna att Socialdemokraterna själva valde att avveckla detta system genom kommunaliseringen av svensk skola, och genom ändringar i kursplanen och skollagen som underminerat kunskapsskolan i årtionden.

Höjden av segregation

Det gamla systemet var höjden av segregation, och urvalsmetoden var hur tjock föräldrarnas plånbok var.

Romina Pourmokhtari och Erik Berg
Liberala ungdomsförbundet

Att antyda att det tidigare socialdemokratiska systemet var ett av världens mest jämlika, det är inte sant. Det tidigare systemet bestod av statstjänstemän som drog cirklar på kartor och utifrån dessa beslutade om vart varje barn skulle gå i skolan. De som bor i villa hade träffat de vars föräldrar också bor i villa, liksom barnen i hyresrätter hade fått gå i egna skolor. Det gamla systemet var höjden av segregation, och urvalsmetoden var hur tjock föräldrarnas plånbok var.

Lätt att halka efter

Oberoende av utbildningsministerns kommentarer har nu en rapport presenterats. Bland annat föreslås ett systembyte för antagning till grundskolor, där kötid tas bort som urval. Dagens system för antagning till eftertraktade skolor blir för många ett hopplöst uppvaknande.

Erik Berg och Romina Pourmokhtari
Erik Berg och Romina Pourmokhtari Foto: Wilhelm Sundman

Till vissa skolor får i princip endast barn vars föräldrar sökt plats från dag ett gå. Systemets löjliga natur blir uppenbart när nyblivna föräldrar sitter på BB och fyller i ansökningsblanketter till fina skolor.

I stället för att glädja sig åt sitt nyfödda barn slår föräldraskapets realitet in allt för tidigt. Den som är ny i Sverige eller inte spenderat sin graviditet med att googla bra skolor halkar efter.

Förödande konsekvenser

I utredningen föreslås även en ekonomisk omfördelning av skolans resurser. Från den jämlika fördelning mellan fristående och kommunala skolor vi har i dag till kommunala skolors fördel.

Det är ett förslag som skulle få förödande konsekvenser för svensk skola. Problemen vi har just nu är att många skolor i för- och tätorter misslyckas med sitt uppdrag – att erbjuda adekvat utbildning.

Slår mot eleverna

Att förbättra möjligheten till god utbildning måste vara målet med alla skolpolitiska beslut. Huruvida det är en kommunal eller fristående skola är därmed irrelevant. Det finns friskolor mitt i utsatta områden som erbjuder bra kunskapsbaserad utbildning och gedigen katederundervisning. Ska deras elever få sämre chanser att lyckas bara för att de inte har kommunen som huvudman? Det är att sikta på aktiebolagen men att slå mot eleverna.

Agera på januariavtalet

Kontentan av utredningen bör vara att de nödvändiga systematiska förändringarna endast kan genomföras som en del av ett nytt statligt huvudmannaskap av skolan. Utredningen refererar flera gånger till januariavtalets punkt 54, om att beslutsunderlag för statligt huvudmannaskap ska tas fram.

För att svensk skola återigen ska kunna kallas högpresterande och jämlik, som Anna Ekström vill, behöver regeringen agera på januariavtalet, och påbörja arbetet med Liberalernas punkt om huvudmannaskapet.

En hel del socialdemokrati

Utredningen ”En mer likvärdig skola” är helt enkelt ett hopkok av några potentiellt bra reformer som skuggas av en hel del socialdemokrati, och framför allt av faktumet att svensk skola inte kommer integreras om inte systematiska förändringar görs snarast.

Nämnda personer

Anna Ekström

Ordförande Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (Rio), styrelseordförande Umeå universitet, ordförande ABF Stockholm, ordförande folkhögskolan Biskops arnö.
Jur. kand (Stockholms uni., 1988)

Romina Pourmokhtari

Klimat- och miljöminister (L)
Studier i statsvetenskap (Uppsala uni.)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00