LO: Vi tar upp den kastade handsken

Sverige behöver fler yrkesutbildade. Det råder stor brist på arbetskraft och kompetens, inte minst inom många LO-yrken. Samtidigt är arbetslösheten hög. För att lösa detta behövs utbildning, matchning och gemensamma krafttag. Om detta är de flesta överens.

Dags att gå vidare 

Vid sidan av att fler behöver välja ett yrkesprogram på gymnasiet är det avgörande att yrkesverksamma vuxna ges möjlighet till vidareutbildning eller omskolning. Komvux har de senaste åren fått en alltmer framträdande roll för att tillhandahålla yrkesutbildad arbetskraft och för människors etablering och omställning på den svenska arbetsmarknaden. Flera vällovliga steg för att stödja den utvecklingen har tagits på senare år. Utbyggnaden av regionalt yrkesvux, införandet av det övergripande målet att Komvux även ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen och inriktningsbeslutet att arbetsmarknadens behov ska ges större inflytande över utbudet av utbildningar inom gymnasieskolan och Komvux.

Något som inte minst är viktigt för de yrkesutbildningar som har svårt att locka sökande.

Nu är det dags att gå vidare.

Yrkesvuxutredningen har precis presentat ett förslag som kan vara en viktig pusselbit. Här föreslås att vuxna som går en yrkesutbildning ska kunna anställas som lärlingar under utbildningstiden. Om förslaget utformas rätt från statens sida, så att det harmoniserar med den svenska arbetsmarknadsmodellen, kan det ha goda möjligheter att bidra till att arbetsmarknadens behov av arbetskraft och arbetstagares behov av omställning bättre tillgodoses. Ökat inflytande och ansvar för arbetsmarknadens parter, med egna och gemensamma nätverk, kan även göra utbildningarna mer attraktiva. Något som inte minst är viktigt för de yrkesutbildningar som har svårt att locka sökande.

Staten behöver ta sin börda  

En central fråga för att utbildningsformen ska lyfta är just hur samarbetet mellan arbetsmarknadens parter och de kommunala huvudmännen ska fungera. Yrkesvuxutredningen svar på den frågan är att inrätta lärlingsråd för samverkan mellan huvudmännen och arbetsmarknadens parter. Där ska bland annat planering, genomförande och uppföljning av lärlingsutbildningarna hanteras. Det är ett klokt förslag.

De internationella erfarenheterna av lärlingsutbildningar talar för denna typ av trepartstruktur där det offentliga har det övergripande ansvaret medan arbetsmarknadens parter ges betydande inflytande och ansvar för organiseringen av yrkesutbildningen på arbetsplatserna.

Men det utökade ansvaret för arbetsmarknadens parter kommer att vara resurskrävande. Staten behöver skjuta till ordentlig finansiering för lärlingsråden.

LO tar upp den kastade handsken  

För LO är full sysselsättning ett högt prioriterat mål. I tider när många länder står inför stora och snabba förändringar är förmågan till snabb och trygg omställning en viktig konkurrensfaktor för svensk ekonomi. För det har staten och det offentliga ett stort ansvar. Men även arbetsmarknadens parter har ett ansvar. Arbetstagare och arbetsgivare har ett gemensamt intresse av att företag växer och arbetstillfällen blir fler.

Yrkesvuxutredningen efterlyser en principöverenskommelse mellan arbetsmarknadens parter och ser det som en förutsättning för att utbildningsformen ska kunna växa. LO tar upp den kastade handsken och öppnar för en sådan överenskommelse. Ska Sveriges arbetsmarknad stärkas krävs samverkan så att investerade resurser användas på mest effektivt sätt.