Liberalerna valde lätt framför rätt

När jag var barn var kvällarna den mysigaste stunden på dygnet. Inte för att jag alltid ville gå och lägga mig när mamma och pappa sa att det var dags, utan för att det var sen kväll också betydde högläsning. Mina föräldrar läste för mig och mina syskon varje kväll. Jag ville ofta höra samma berättelse flera kvällar i rad och när de läste fel var jag snabb med att rätta dem.

Jag bekantade mig med Astrid Lindgren, Elsa Beskow och Tove Jansson.

Sveriges regering har snart suttit ett år vid makten och från utbildningsdepartementet har budskapet varit tydligt: läskrisen ska lösas. Företrädare för regeringen har tydligt markerat att de menar allvar. Jag tror på deras ambitioner, men jag undrar hur de hade tänkt att det skulle gå till i verkligheten.

Ingen motsätter sig tryckta läromedel

Det är inte någon som motsätter sig att elever ska ha tryckta läromedel och ett skolbibliotek där det arbetar en fackutbildad skolbibliotekarie på antingen heltid eller deltid. I dagsläget saknar hälften av alla svenska skolelever tillgång till bemannat skolbibliotek, så det finns onekligen förbättringar att göra.

Johan Pehrson har missuppfattat skolbibliotekets pedagogiska funktion när han säger att det först behövs ett rum, sedan böcker och sist en skolbibliotekarie. Det är precis tvärtom.

Det behöver först och främst en fackutbildad bibliotekarie, sedan böcker och sist ett rum. Den pedagogiska funktionen sitter inte i ett rum, utan i skolbibliotekariens kompetens och förutsättningar.

I våras presenterade Skolverket resultatet från PIRLS 2021 och resultatet är både positivt och nedslående. De elever som talar testspråket hemma klarar sig bra medan de elever som kommer från ett hem där föräldrarna inte har eftergymnasial utbildning försämrar sina resultat. Lotta Edholm uttalade sig med orden att vi kommer få funktionella analfabeter om vi inte förbättrar elevernas läsförmåga.

Det är dock något som skaver.

Lotta Edholm har sedan hon tillträdde initierat satsningar på läromedel, insatser för att fler elever ska lära sig att läsa och att alla elever ska få tillgång till bemannade skolbibliotek. Det är i grunden bra satsningar som kommer gynna eleverna om de blir verklighet.

Det är dock något som skaver.

Budgetmiljarder saknas

På regeringens hemsida räknar jag till ett 15-tal pressmeddelanden som handlar om elevernas läsning och tillgången på läromedel från Lotta Edholms stab. I budgeten för nästa år saknas flera miljarder för att kompensera kommunerna för pris- och löneökningar, vilket betyder att nedskärningarna kommer att fortsätta nästa år.

Alla som arbetar i skolan vet att det främst är de som inte är lärare som sätts i omställning när budgetarna ska vara i balans.

Bokslutet för Liberalernas första år på utbildningsdepartementet blir därför både ris och ros: Ros för ambitionen att mota läskrisen vid dörren, men ris för att Liberalerna i för hög utsträckning prioriterar frågor som inte har någon politisk risk.

Det går inte att bortse från det faktum att skolsystemets konstruktion påverkar möjligheten att göra bra saker i skolan. I nästa valrörelse kommer vi påminna Liberalerna om att de valde det som är lätt framför det som är rätt.

{{factbox:4845:C}}