Lärarförbundet: Mäthysterin genererar orimliga dokumentationskrav

Sex välfärdsförbund samlas nu under namnet Facken i välfärden. Tillsammans lägger de fram nio strategier som ska förbättra arbetsvillkoren för personal inom välfärdssektorn. Ett av målen är att minska dokumentationsbördan för lärare.

Foto: Anders Wiklund/TT
Rebecka PrahlJosefin Lingström

Fackförbunden som krokar arm är Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Akademikerförbundet SSR, Vision, Kommunal och Vårdförbundet. 

Enligt Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, är Facken i välfärden en samlad kraft för att ändra de systemfel förbundet ser inom sektorn.

Den främsta fördelen är att vi genom detta utgör en samlad kraft för en starkare välfärd.

Johanna Jaara Åstrand
Ordförande Lärarförbundet

– Vi ser att välfärdsyrkena har gemensamma strukturella utmaningar som kräver ett samlat grepp, säger hon i ett skriftligt meddelande till Altinget. 

– Kompetensförsörjningsproblemen utgör kärnan i samarbetet. Personaltätheten är för låg och den omfattande arbetsbördan – som delvis beror på detaljstyrning, otaliga dokumentationskrav och bristande tillit – leder till sjukskrivningar. 

Nio strategier

Tillsammans lägger fackförbunden fram nio strategier som ska bidra till en bättre kompetensförsörjning för välfärdssektorn.

– Vissa strategier kräver att vi gemensamt uppvaktar politiska beslutsfattare – i första hand på nationell nivå. Välfärdsyrkena behöver robusta system för fortbildning, kompetensutveckling, kompletterande utbildning, validering. Sådana frågor kräver i regel nationella helhetsgrepp, säger Johanna Jaara Åstrand. 

Andra frågor som rör detaljstyrning, överdriven dokumentation och hög arbetsbelastning menar hon måste hanteras på flera nivåer samtidigt, och handlar om att skapa en konstruktiv dialog och samarbetsformer med arbetsgivarparten.

Dokumentationen växer

En av de viktigaste åtgärderna för att förbättra lärares situation är att få bukt med dokumentationsbördan, som Johanna Jaara Åstrand beskriver som alarmerande. 

– Den stjäl tid från lärares kärnuppdrag och är ett stort arbetsmiljöproblem. Våra rapporter visar tydligt hur dokumentationen tillåtits att växa och hur den tränger undan arbetet med planering och uppföljning av lektionerna.

– Dysfunktionella digitala lärplattformar skapar mängder av överdokumentation och dubbeldokumentation. Mäthysterin hos skolans huvudmän genererar orimliga dokumentationskrav. Konkurrensen om eleverna bidrar även till detta. Lärare har en lång akademisk utbildning och vill lägga sin tid på undervisning, inte på att fylla i digitala formulär, säger hon.

Locka fler till utbildningarna

Enligt Kommunals ordförande Malin Ragnegård måste vägarna in i välfärdsyrkena bli bättre och fler.  

Malin Ragnegård. 
Malin Ragnegård.  Foto: Kommunal

– Det finns den traditionella vägen via gymnasieprogrammen. Där behöver man uppgradera yrket och ge bättre arbetsvillkor. Man måste veta att man kan få en heltidstjänst som färdigutbildad undersköterska. Men så ser det inte ut i dag. Det lockar inte fler till utbildningarna, säger hon till Altinget.

– Det gäller samma för vuxenutbildningen. Det måste satsas på välfärden för att kunna förbättra arbetsvillkoren för de som utbildar sig.

Snävt fokus

Enligt Johanna Jaara Åstrand har fackförbunden mycket att lära av varandra.

– De samlade erfarenheterna från våra medlemmar tecknar bilden av allvarliga systemfel. Men så klart, den främsta fördelen är att vi genom detta utgör en samlad kraft för en starkare välfärd.

Nämnda personer

Johanna Jaara Åstrand

Förbundsordförande Sveriges lärare
Lärare (Umeå uni. 1996)

Malin Ragnegård

Ordförande Kommunal
Personlig assistent

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00