L: Så förbättrar vi den högre utbildningen

Nu har studenterna påbörjat sina studieterminer vid landets universitet och högskolor. Varmt välkomna säger vi till er. Till högskoleminister Matilda Ernkrans (S) vill vi skicka med ett antal förslag för en än bättre högre utbildning.

Säkra tillgången på lärare

För oss liberaler är utbildning och forskning helt avgörande delar för ett samhälles utveckling och tillväxt – såväl ekonomiskt som av bildningsskäl. Ett samhälle som inte tar tillvara bildningsbegreppet är ett fattigare samhälle med svagare skydd för grundläggande demokratiska värden. Med detta sagt finns det en hel del att göra för att förbättra högre utbildning i Sverige.

Utgångspunkten i svensk politik måste vara att stärka kvaliteten i den högre utbildningen. Det gäller hela utbildningskedjan. Det är grundläggande med en ungdomsskola av hög kvalitet så att blivande studenter är väl förberedda för högre studier. Alltför många rapporter de senaste åren har vittnat om studenter som inte klarar av högskolan på grund av faktorer som bristande skrivförmåga.

I spåren av pandemin har det gjorts flera insatser för att bygga ut den högre utbildningen med ett ökat antal platser. Liberalerna har stått bakom dessa förslag men vi menar också att det aldrig får ske på bekostnad av kvaliteten. Där är tillgången på universitetslärare grundläggande. Inom flera områden är bristen på universitetslärare omfattande, vilket förhindrar att den högre utbildningen kan expandera och byggas ut med fler platser utan att kvaliteten i undervisningen försämras.

Mer behöver göras för att öka tillgången till universitetslärare för att säkerställa att alla nya studenter får en högkvalitativ utbildning. Tillsammans med fler universitetslärare behövs också insatser för fortbildning av dem som nu verkar vid lärosätena.

Digitalisera mera

I början av sommaren släppte Sveriges förenade studentkårer en rapport som beskrev behovet av fortbildning inom digitalisering för universitetslärare, fortbildning som är en del av en kontinuerlig utveckling av högskolepedagogiken.

Dessvärre är detta ett inte sällan bortglömt område: det finns ett upplevt motsatsförhållande mellan forskning och undervisning inom högskolesektorn. Faktum är att undervisning och forskning förutsätter varandra. En undervisning som inte genomsyras av god pedagogik riskerar att skapa sämre förutsättningar för inlärning.

Värdera doktorander högre

Sverige har generellt sett en stor andel doktorander. Vi har dessutom som mål i den forskningsproposition som antogs i våras att dessa ska bli fler. Samtidigt är vår arbetsmarknad inte alltid konstruerad för att värdesätta bildning.

Frågan om akademisk frihet är alltför viktig för att bli en slagpåse i debatten.

Det finns fler än en doktorand inom humaniora som efter genomgången forskarutbildning hankar sig fram via forskningsstipendier och till slut söker sig till arbeten inom en helt annan sektor och kompetensnivå. Vi behöver med andra ord bli bättre på att värdera högre utbildning och bildning i samhället.

Utred den akademiska friheten

Under året har det rasat en debatt om akademisk frihet. På många sätt en intressant sådan men tyvärr har svaren alltför ofta varit att akademisk frihet är just den friheten som gagnar den egna agendan.

Frågan om akademisk frihet är alltför viktig för att bli en slagpåse i debatten. Vi anser att frågan förtjänar en parlamentarisk utredning som utreder och förhoppningsvis renodlar begreppet för att sedan föra in det i grundlagen. Det skulle skapa adekvat skydd från klåfingriga politiker.

Befria högskolesektorn

Högre lärosäten är myndigheter men har på många sätt en särställning. Många har pekat på en alltmer tilltagande administration inom högre utbildning som hämmar utbildning och forskning. Den stora produktionen av handlingsplaner och strategier inom myndigheterna förtjänar en egen granskning. Frågan är om inte högskolesektorn skulle kunna gå före och befrias från åtminstone denna del av mål- och resultatstyrningen.

Stärk studenternas arbetsmiljö

Vi befinner oss fortfarande i en pandemi även om vi förhoppningsvis är på väg mot ljusare tider. Medan ungdomsskolan har varit i blickfånget under de senaste pandemiåren har det varit betydligt tystare kring studenternas situation under pandemin. Men även studenter har drabbats hårt. Det har visat på behovet av åtgärder för att stärka studenternas arbetsmiljö, men även tillgång till stöd för dem som drabbas av psykisk ohälsa under sin studietid.